Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Turordningen inte självklar för tjänstemännen

Trodde du att sist in-först ut var en absolut regel? Då tror du fel. Det blir allt vanligare att fackklubbar kommer överens med arbetsgivaren om en alternativ turordning, genom en så kallad avtalsturlista. Dessutom bygger turordningsreglerna i lagen på att de som jobbat längst har tillräcklig kompetens om de ska få stanna.
Publicerad 24 oktober 2017, kl 10:01
Colourbox.com
Colourbox.com

Turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, las, innebär att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställningstid i samband med uppsägningar. Men även den som har lång uppsägningstid kan bli uppsagd om han eller hon inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.

Genom omställningsavtalet, som ger tjänstemän extra stöd till omställning vid neddragningar har de fackliga organisationerna också gått med på att i vissa fall göra avvikelser från turordningsreglerna genom en så kallad avtalsturlista.

Dessutom kan arbetsgivare med högst tio anställda undanta två personer från turordningen.

 

Vilken betydelse har turordningsreglerna för er?

Cornelia Gallerydh, styrelseledamot Unionen Ericsson Samorganisation samt koncernfacklig förhandlare.
– Förr i tiden gick man på anställningstid. Blev det uppsägningar tog man de sist anställda först. I dag är det annorlunda. Vi har inte slopat turordningslistorna helt, vi utgår alltid från las. Men sedan gör vi en bedömning av läget, det blir lite ge och ta.

– Spontant kan jag säga att det går mer och mer mot överenskommelser med företaget. Avtalsturlistor är vanliga, det sker i stort sett varje gång. Precis som företaget är vi måna om verksamheten och de anställda. Från fackets sida försöker vi alltid skydda medlemmarna. För oss i Sverige är det jätteviktigt att vi får vara kvar, i ett globalt företag som Ericsson slåss man mot resten av världen.

 

Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland:
– Vi använder oss extremt sällan av turordningsreglerna. Jag tror att frågan är av större betydelse för Unionen centralt än för oss på klubbnivå. Vi är så få tjänstemän på varje ort att turordningsreglerna inte får så stor betydelse. De få gånger det har varit neddragningar har det löst sig på andra sätt, genom att någon har valt ett erbjudande om att sluta eller genom att någon har en viss kompetens.
 

Mikael Jonsson, klubbordförande Stora Enso i Skoghall:
– På hundra år har det bara hänt en gång att folk har sagts upp. Företaget brukar lösa det med frivilliga lösningar, som förtida pensioneringar eller avgångspaket. Men 2012 slimmade man organisationen ordentligt. Tio procent, uppemot hundra personer, fick sluta. Då tvingades man säga upp 12 eller 13 anställda.

– Vi har en bra dialog med företaget och vi får vara med och påverka. Ändå tycker jag att turordningsreglerna är lite godtyckliga. Till syvende och sist är det företaget som väljer vilka som får vara kvar. Det handlar om kompetens, och om du inte har den ska du kunna lära dig på tre månader. Vissa befattningar här tar det längre tid att lära sig.

 

Ann Jonsson, klubbordförande på Ramböll:
– För oss är turordningsreglerna viktiga. Vi försöker använda oss av dem i så stor utsträckning som möjligt. Som tur är så har det inte varit aktuellt särskilt ofta. Men det är inte alltid möjligt att gå efter turordningsreglerna. Våra anställda arbetar med väldigt olika saker och då blir kompetensfrågan viktigare.

 

Text: Niklas Hallstedt, Linda Svensson, David Österberg

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."