Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2020, kl 12:58
Jens Meyer / AP Photo / TT
Det tyska industrifacket IG Metall, med medlemmar på bland annat Volkswagen, hoppas kunna rädda jobb som hotas av automatiseringen. Jens Meyer / AP Photo / TT

Nästa år drar avtalsrörelsen igång i Tyskland. Då vill fackförbundet IG Metall, med 2,3 miljoner medlemmar, förhandla om att sänka arbetstiden från fem till fyra dagar per vecka, rapporterar TT. På så vis hoppas förbundet rädda industrijobb som hotas av automatiseringen. Bilindustrin är särskilt drabbad på grund av övergången till elbilar som inte består av lika många komponenter som fossilbilar.

Enligt förslaget ska lönerna också sänkas, men inte lika mycket som arbetstiden. Även arbetsgivarna gynnas därmed genom sänkta lönekostnader och möjligheten att behålla kompetent personal.

I Sverige finns än så länge inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen.

– I andra länder har det kanske mer varit en fråga om att försöka få till alexanderhugg i arbetstiden medan vi har varit mer försiktiga. Men jag tror att många inte är medvetna om att vi på flera håll har fått till ganska omfattande förkortningar, exempelvis med tidbanker som kan användas när man behöver följa med barnen någonstans eller göra något annat under arbetstid.

På sikt vill de fem förbund som ingår i Facken inom industrin sänka arbetstiden med 100 timmar per år.

– Kortad arbetstid är något medlemmarna verkligen uppskattar och något många efterfrågar. Det är inte så konstigt med tanke på att samhället bygger på att de båda vuxna i en familj arbetar heltid, säger Martin Wästfelt.

Blir det en stor fråga även i årets avtalsrörelse?
– Ja, det skulle jag säga. De mål vi satte upp i december förra året ligger ju kvar, med utbyggd flexpension som en variant av arbetstidsförkortning.

Kan det bli lättare att få till kortare arbetstid än höga löner i årets avtalsrörelse, med tanke på det ekonomiska läget?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns ett principiellt motstånd på arbetsgivarsidan att betala för icke arbetad tid. Frågan om löneförhöjning är het, men frågan om arbetstidsförkortning är ännu hetare. Det finns oftast en större acceptans för löneförhöjningar än arbetstidsförkortningar.

Facken kräver 3 procent

Årets avtalsrörelse skulle ha avslutats den 31 mars men blev uppskjuten på grund av coronakrisen. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska avslutas den 31 oktober.

Unionen kräver löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet), bättre arbetsmiljö och ekonomisk utfyllnad vid vab.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.