Annons
  • Unionen vill se fler distanskurser i stället för traditionella campusutbildningar. Foto: Tor Johnsson/SvD/TT

Unionen: Gör det enklare att plugga och jobba

Publicerad 11 februari 2019, kl 14:37

Viktigt för det livslånga lärandet, men långt ifrån tillräckligt. Det anser Unionen om de förslag som en utredning om högskolans resurser presenterade häromdagen.

Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort. En undersökning som Unionen gjorde i höstas visar att nästan hälften av landets tjänstemän kommer att behöva sätta sig i skolbänken igen. En majoritet av dessa anser sig behöva utbildningen inom fem år. Då handlar det om utbildning som de inte kan få via sin nuvarande arbetsgivare.

Läs mer: Många tror de får betala själva

Men möjligheterna att studera på landets högskolor och universitet för dem som redan har jobb är begränsat. Och det är just högskolan som är det främsta alternativet för tjänstemän som behöver vidareutbildning.

– Utbudet motsvarar inte efterfrågan, konstaterar Jesper Lundholm, utredare och kompetensexpert på Unionen.

För den som yrkesarbetar är distansutbildning en väg som gör det enklare.

– Men utvecklingen går åt fel håll. Antalet distanskurser på högskolorna har minskat med 25 procent sedan 2010.

Ett betänkande som nu lämnats över till regeringen kan kanske förändra bilden i framtiden. Utredningen, som riktar in sig på de högre lärosätenas styrning och resurstilldelning lägger fram flera förslag som kan öka antalet studiealternativ för redan yrkesverksamma.

Utredningen föreslår bland annat att ”lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning” slås fast i högskolelagen.

– I dag är det stor spridning mellan högskolorna när det gäller hur många utbildningar de har som riktar sig mot yrkesverksamma. Vissa har mängder med distansutbildningar, andra bara några få. Det är viktigt att det införs ett krav för alla lärosäten att bidra till det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm.

Ytterligare en del i betänkandet som Unionen välkomnar går ut på att den del av statens ersättning till högskolorna som baseras på de studerandes prestationer, alltså hur många poäng de tar, minskar i omfattning.

– Det är väldigt bra. Ersättningssystemet har gjort det mer fördelaktigt för högskolorna att möta efterfrågan från unga som vill gå traditionella campusutbildningar, än att satsa på de som kombinerar arbete och studier och kanske studerar på distans.

Förslagen är visserligen bra och nödvändiga. Men de är inte tillräckliga, anser Unionen som skulle vilja se ytterligare ett antal förändringar. Bland annat skulle man vilja göra det möjligt för lärosätena att söka pengar till utvecklingskostnader och försöksverksamhet av nya kurser för yrkesverksamma.

– Högskolan ska kunna ta fram nya kurser i samarbete med företagen och skapa utbildningar som möter breda behov i hela branscher, säger Jesper Lundholm.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.