Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen i stor uppföljning av MeToo

Problemen med sexuella trakasserier på arbetsplatserna satte MeToo spotlight på under förra året men ”Vad händer efter MeToo?”. Det är vi nog många som har frågat oss. Sifo har nu initierat en uppföljning där bland annat Unionen och forskningsvärlden medverkar.
Sofia Broomé Publicerad 25 oktober 2018, kl 14:28
Mego-Studio/Colourbox.com
18 procent kvinnor svarar att de utsatts för sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna. Mego-Studio/Colourbox.com

Den partsgemensamma satsning som Sifo nu har initierat har förutsättningar att bli den mest genomgripande uppföljningen av förra årets Metoo-upprop. Redan nu står det klart att Unionen och Volvo medverkar.

Förra veckan hölls ett lanseringsseminarium och intresset var stort bland de representanter för arbetsmarknadens parter - fackförbund, arbetsgivarorganisationer och enskilda arbetsgivare som infann sig på det fullsatta seminariet. Även representanter för andra organisationer såsom intresseorganisationer och myndigheter hade bjudits in.

– Ja, det var ett fullsatt seminarium, säger Lina Andersson, utredare på Unionens politiksektion med inriktning på jämställdhetsfrågor.

Att man inte hör något om sexuella trakasserier kan ju faktiskt också bero på att det råder en tystnadskultur

– Vi vill bidra till ett arbetsliv fritt från diskriminering. Jämställdhet är en oerhört viktig fråga för oss och att vi är skyldiga dem som blir utsatta att göra det vi kan för att bidra till förändring. Dessutom vill vi vara med och ta fram nya rön kring vilka metoder som verkligen fungerar då det saknas kunskap kring det i dag. Vi kan bidra med det vi redan vet inom förbundet. Vi har ju en stor kunskapsbas i våra förtroendevalda och arbetsmiljöombud, säger hon.

Varför är just den här satsningen viktig?
– Det som jag tycker är bra är bredden av medverkande aktörer. Detta är ju ingen fråga som man kan hålla sina positioner inom. Det är ju en fråga som angår alla parter.

– Det första vi kommer att göra är just insamlingen av kunskap. Vi kommer att söka orsakerna till sexuella trakasserier, ta reda på var det förekommer. Att man inte hör något om sexuella trakasserier kan ju faktiskt också bero på att det råder en starkare tystnadskultur.

– En annan fråga som är viktig är hur vi integrerar arbetet mot sexuella trakasserier i vår vardag. Som arbetsgivare och förtroendevald ska man vara försiktig med att tro att det inte kan inte hända här hos oss.

Men hur vanligt är det med sexuella trakasserier?

Svaret är inte helt enkelt. När Sifo ställde frågan i den undersökning som de gjorde i vintras och som ligger till grund för samarbetet, var tolkningarna om vad som är sextrakasserier olika.

På frågan ”Har du blivit utsatt?” svarade fem procent av kvinnorna och en procent av männen ja.

– Men det är intressant när frågan ställdes mer specifikt. På en lista med de tio grövsta exemplen; om man till exempel hade utsatts för ovälkommen sexuell beröring eller blivit tvingad att utföra en sexuell handling, svarade 18 procent av kvinnorna att de hade utsatts för det de senaste 12 månaderna.

– Vi kommer också att göra en årlig undersökning om utbredningen och förhoppningsvis kommer den att visa på en minskning men som sagt, vi ligger bara i startgroparna, säger Lina Andersson.

Men kan hon redan nu med bakgrund av det tidigare arbete mot sexuella trakasserier som Unionen har gjort, säga någonting om orsakerna?

– Ja det handlar helt klart om jämställdhet och makt och det hänger ihop. Det är ytterligare ett skäl för att Unionen ska jobba för mindre könssegregerade arbetsplatser, säger hon.

Hela projektet kommer att baseras på forskning och kvalitetssäkras av forskare.

Knutet till samarbetsprojektet är dessutom ett forskningsprojekt på Stressforskningsinstitutet som ska pågå år 2019-2021 med fokus på genusbaserade trakasserier på arbetsmarknaden. Det finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Förutom Unionen och Volvo väntar Sifo besked från 40 organisationer, företag myndigheter och fackförbund. En av de fyra storbankerna ville skriva på och gå med direkt efter introduktionsseminariet.

Läs också: Så bör facket hantera sexuella trakasserier

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström