Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen kan tänka sig kvotering

Om det inte blir fart på arbetet med jämställda styrelser kan Unionen tänka sig kvotering. Det framgår av den plattform för jämställdhet som förbundet diskuterade under kongressens första dag.
David Österberg Publicerad 7 oktober 2019, kl 15:16
Tore Meek/NTB/Scanpix, Henrik Holmberg/TT
Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper är 24 procent, en ökning med en procentenhet jämfört med förra året. Tore Meek/NTB/Scanpix, Henrik Holmberg/TT

För tre år sedan föreslog den dåvarande regeringen en lag om könskvotering i bolagsstyrelser. Lagen skulle gälla från 2017.

Enligt förslaget skulle minst 40 procent av styrelseposterna i börsbolagen bestå av kvinnor senast 2019 – om inte skulle bolagen få betala en avgift på mellan 250 000 och 5 miljoner kronor. Förslaget stoppades dock av allianspartierna och Sverigedemokraterna.

I dag, måndag, släpptes den årliga Albrightrapporten. Enligt den är andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper nu 24 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med förra året.

Just nu pågår Unionens kongress i Malmö. Under förmiddagen diskuterades förslaget till politisk plattform för jämställdhet och mångfald för de kommande åren. Det är Unionens första politiska plattform för de frågorna.

En del av plattformen handlar om ledningsgrupper och styrelser. Enligt den kan Unionen nu tänka sig att arbeta för kvotering för att nå jämställda styrelser: ”Om ägare och valberedningar inte inom en snar framtid tar ansvar för mer jämställda styrelser bör regler om kvotering inte uteslutas.”.

Unionen har tidigare varit negativ till kvotering. När lagförslaget var på remissrunda 2016 skrev Unionen att det inte är statens uppgift att ”reglera könsfördelningen bland de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna”.

Till Kollega sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att han inte trodde att Unionen skulle ändra ståndpunkt i framtiden.

– Man ska aldrig säga aldrig. Men jag har svårt att se vad som skulle få oss att byta fot. Allt tyder dessutom på att det går framåt och med andra insatser tror jag att det kan gå ännu fortare framåt.

Läs mer: Unionen säger nej till kvotering

Enligt den politiska plattformen finns det flera saker som kan öka jämställdheten och mångfalden i ledningsgrupper. I förslaget står att den enskilt viktigaste framgångsfaktorn är engagemang och vilja i företagens och organisationernas högsta ledningar.

Det står också att lagkravet på mångfaldspolicy ska gälla alla företags och organisationers styrelser, samt att valberedningar måste ta ansvar för större mångfald.

Plattformen antogs av  kongressen under tisdagsmorgonen.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström