En miljard i skadestånd. Det kräver fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare eftersom försäljningen av divisionen Power Grids inte förhandlades i förväg.
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Ennio Leanza/Keystone/AP
Redan när nyheten kom i december i fjol att ABB-divisionen Power Grids skulle säljas till japanska Hitachi, riktade bland andra Unionens klubbordförande i Västerås, Krista Andersson, kritik mot att ledningen mörkade affären.
– Rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl, sade Krista Andersson till Kollega.
Affären, som innebär att en av fyra divisioner inom ABB-koncernen säljs till Hitachi för runt 100 miljarder, berör 4 150 anställda.
De fem fackförbunden på ABB blev tagna på sängen när nyheten om affären, som är en av de största någonsin i Sverige, kom ut. Först efter att företagsledningen meddelat att affären vara ett faktum, blev facken kallade till möte.
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen, sade Krista Andersson.
Förbunden har nu, enligt tidningen Dagens Industri, stämt ABB på en procent av försäljningsbeloppen, eftersom de anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera styrelse och fack om försäljningen. Enligt facken bröt arbetsgivaren inte bara mot paragraf 11 i medbestämmandelagen utan också mot arbetsmiljölagen och lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.
ABB ska ha avvisat kravet på skadestånd och nu väntar centrala förhandlingar, skriver DI.
Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb
När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund
Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.
– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.
”Jag skriker nog lite högre än de andra”
Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.
Caroline Nordström. Foto: John Sandlund
– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.
Olika kontor - samma fackliga gemenskap
Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.
– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.
Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.
– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.
Östra Mellansverige samlade ihop sig
På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.
– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.
Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?
– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.
Hur är dialogen med Almis chefer?
– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.
Vilka frågor har ni förhandlat?
– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.
Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?
– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.
ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB
➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.
➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.
➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).
