En miljard i skadestånd. Det kräver fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare eftersom försäljningen av divisionen Power Grids inte förhandlades i förväg.
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Ennio Leanza/Keystone/AP
Redan när nyheten kom i december i fjol att ABB-divisionen Power Grids skulle säljas till japanska Hitachi, riktade bland andra Unionens klubbordförande i Västerås, Krista Andersson, kritik mot att ledningen mörkade affären.
– Rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl, sade Krista Andersson till Kollega.
Affären, som innebär att en av fyra divisioner inom ABB-koncernen säljs till Hitachi för runt 100 miljarder, berör 4 150 anställda.
De fem fackförbunden på ABB blev tagna på sängen när nyheten om affären, som är en av de största någonsin i Sverige, kom ut. Först efter att företagsledningen meddelat att affären vara ett faktum, blev facken kallade till möte.
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen, sade Krista Andersson.
Förbunden har nu, enligt tidningen Dagens Industri, stämt ABB på en procent av försäljningsbeloppen, eftersom de anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera styrelse och fack om försäljningen. Enligt facken bröt arbetsgivaren inte bara mot paragraf 11 i medbestämmandelagen utan också mot arbetsmiljölagen och lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.
ABB ska ha avvisat kravet på skadestånd och nu väntar centrala förhandlingar, skriver DI.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.
Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?
Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete
På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö.
– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson.
Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det.
– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon.
Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.
– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon.
Förhandlar om bättre semestervillkor
På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal.
Per Skoglund.
– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund.
Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön.
Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet.
Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?
– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester.
Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?
– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.
Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön
Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.
Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket.
I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön.
Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.
– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon.
Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?
– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.
