Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Facken på ABB misstänker att ledningen kan ha gjort sig skyldig till brott mot medbestämmandelagen (mbl) i samband med den Hitachiaffär som meddelades i dag.
– Det här borde ha förhandlats, säger Krista Andersson, klubbordförande för Unionen på ABB i Västerås.
Anita Täpp Publicerad 17 december 2018, kl 16:20
Foto: Ennio Leanza/TT/AP
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Foto: Ennio Leanza/TT/AP

Efter en tids spekulationer bekräftade ABB i förra veckan att företaget förde diskussioner om en eventuell försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi.

När företagsledningen i morse gick ut och meddelade att försäljningen var ett faktum hade facken ännu inte fått någon information om det. Först i förmiddags blev de kallade till ett informationsmöte.

I Dagens Arbete betecknar Dennis Bäckman, facklig styrelserepresentant i svenska ABB:s bolagsstyrelse, ledningens agerande som uselt och säger att han nu samlar bevis för mbl-brott.

Även Krista Andersson, Unionens klubbordförande på ABB i Västerås, är kritisk till ledningens agerande och misstänker att den kan ha gjort sig skyldig till ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.

– Jo, rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl. Sedan vet vi att vi har jätteproblem när besluten fattas utanför Sveriges gränser och att det blir jättekänsligt när det gäller uppköp eller försäljning av någon enhet. Men rent generellt anser vi ändå att man kan dela informationen med oss innan den går ut offentligt.

– Visserligen ska man enligt vad jag har förstått ha informerat vårt EWC, vårt europiska företagsråd, sent i går kväll. Men det var alltså bara några timmar innan man gick ut med det här offentligt.

Vad fick ni veta på informationsmötet?
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen.

Hur facken kan komma att gå vidare med misstanken om att ledningen kan ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott vet Krista Andersson ännu inte.

– Det har vi inte hunnit funderat mer på än. Vi har ju haft en hel del annat att ta itu med först, som att få information om vad som faktiskt händer nu rent konkret. Som vilka delar som ska säljas, vad som händer med resterande ABB, vad vi måste förbereda innan jul och om vi kan vänta med vissa saker till efter jul och så vidare. Vi måste ju se till att vi kan gå på julledighet allihopa och vara trygga i det.

Hur har de anställda reagerat på försäljningsbeskedet?
– Det är lite blandade reaktioner. Bara förändringen gör ju att man kan bli orolig i sig, att det händer nåt som man inte har kontroll över. Sedan finns det de som varit ABB-anställda i många år och som också vill avsluta sin anställning som ABB-anställd och nu ser att de kanske inte kommer att kunna göra det i och med att PG-delen, där de jobbar, säljs till Hitachi.

Läs också: 5 företag som byggt Sverige

– Men sedan finns också en del som tycker det här är bra, att det kanske gör att PG, Power Grids, kan utvecklas på ett annat sätt med Hitachi som ägare. Att det kommer leda till större investeringar, mer forskning och att man kommer ut på andra marknader så man kommer växa och bli väldigt kraftfulla.

Vad hoppas ni försäljningen ska leda till?
– Vår förhoppning är att PG-sidan nu får en väldigt bra start och kan växa inom sina områden och utveckla verksamheten och få en bra och stabil grund. Och att det nya ABB, det som blir kvar, får en bra organisation och kan jobba vidare med sina produkter, alltså med automationssidan, digitaliseringen och annat.

Finns några farhågor om att försäljningen kan leda till flytt av verksamheten och neddragningar i Sverige?
– Nej, vi ser inte att det finns något som tyder på det. De anställda på PG-delen har en oerhörd kompetens och kan driva verksamheten bra. Och vår förhoppning är att det nu ska bli ännu mer skjuts i den verksamheten när man bara kan fokusera på den. Så vi hoppas och tror att alla kommer få det mycket bättre, säger Krista Andersson.

Läs också: Facket på ABB kritiskt till bonusutdelning

Detta har hänt:

I morse meddelade ABB att man säljer sin enhet ABB Power Grids till japanska Hitachi. Power Grids är en av fyra divisioner i ABB-koncernen, som fokuserar på kraft- och automationsprodukter. Den erbjuder också system, service- och programvaror för kraftgenerering, överföring och distribution av elkraft.

Enligt uppgift är det en affär som är värd runt 100 miljarder svenska kronor och därmed också en av de största industriaffärerna som någonsin har gjorts i Sverige.

Totalt berörs 4 150 anställda vid ABB i Ludvika och i Västerås. Affären beräknas vara färdig under det första halvåret 2020.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.