Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Facken på ABB misstänker att ledningen kan ha gjort sig skyldig till brott mot medbestämmandelagen (mbl) i samband med den Hitachiaffär som meddelades i dag.
– Det här borde ha förhandlats, säger Krista Andersson, klubbordförande för Unionen på ABB i Västerås.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Ennio Leanza/TT/AP
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Foto: Ennio Leanza/TT/AP

Efter en tids spekulationer bekräftade ABB i förra veckan att företaget förde diskussioner om en eventuell försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi.

När företagsledningen i morse gick ut och meddelade att försäljningen var ett faktum hade facken ännu inte fått någon information om det. Först i förmiddags blev de kallade till ett informationsmöte.

I Dagens Arbete betecknar Dennis Bäckman, facklig styrelserepresentant i svenska ABB:s bolagsstyrelse, ledningens agerande som uselt och säger att han nu samlar bevis för mbl-brott.

Även Krista Andersson, Unionens klubbordförande på ABB i Västerås, är kritisk till ledningens agerande och misstänker att den kan ha gjort sig skyldig till ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.

– Jo, rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl. Sedan vet vi att vi har jätteproblem när besluten fattas utanför Sveriges gränser och att det blir jättekänsligt när det gäller uppköp eller försäljning av någon enhet. Men rent generellt anser vi ändå att man kan dela informationen med oss innan den går ut offentligt.

– Visserligen ska man enligt vad jag har förstått ha informerat vårt EWC, vårt europiska företagsråd, sent i går kväll. Men det var alltså bara några timmar innan man gick ut med det här offentligt.

Vad fick ni veta på informationsmötet?
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen.

Hur facken kan komma att gå vidare med misstanken om att ledningen kan ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott vet Krista Andersson ännu inte.

– Det har vi inte hunnit funderat mer på än. Vi har ju haft en hel del annat att ta itu med först, som att få information om vad som faktiskt händer nu rent konkret. Som vilka delar som ska säljas, vad som händer med resterande ABB, vad vi måste förbereda innan jul och om vi kan vänta med vissa saker till efter jul och så vidare. Vi måste ju se till att vi kan gå på julledighet allihopa och vara trygga i det.

Hur har de anställda reagerat på försäljningsbeskedet?
– Det är lite blandade reaktioner. Bara förändringen gör ju att man kan bli orolig i sig, att det händer nåt som man inte har kontroll över. Sedan finns det de som varit ABB-anställda i många år och som också vill avsluta sin anställning som ABB-anställd och nu ser att de kanske inte kommer att kunna göra det i och med att PG-delen, där de jobbar, säljs till Hitachi.

Läs också: 5 företag som byggt Sverige

– Men sedan finns också en del som tycker det här är bra, att det kanske gör att PG, Power Grids, kan utvecklas på ett annat sätt med Hitachi som ägare. Att det kommer leda till större investeringar, mer forskning och att man kommer ut på andra marknader så man kommer växa och bli väldigt kraftfulla.

Vad hoppas ni försäljningen ska leda till?
– Vår förhoppning är att PG-sidan nu får en väldigt bra start och kan växa inom sina områden och utveckla verksamheten och få en bra och stabil grund. Och att det nya ABB, det som blir kvar, får en bra organisation och kan jobba vidare med sina produkter, alltså med automationssidan, digitaliseringen och annat.

Finns några farhågor om att försäljningen kan leda till flytt av verksamheten och neddragningar i Sverige?
– Nej, vi ser inte att det finns något som tyder på det. De anställda på PG-delen har en oerhörd kompetens och kan driva verksamheten bra. Och vår förhoppning är att det nu ska bli ännu mer skjuts i den verksamheten när man bara kan fokusera på den. Så vi hoppas och tror att alla kommer få det mycket bättre, säger Krista Andersson.

Läs också: Facket på ABB kritiskt till bonusutdelning

Detta har hänt:

I morse meddelade ABB att man säljer sin enhet ABB Power Grids till japanska Hitachi. Power Grids är en av fyra divisioner i ABB-koncernen, som fokuserar på kraft- och automationsprodukter. Den erbjuder också system, service- och programvaror för kraftgenerering, överföring och distribution av elkraft.

Enligt uppgift är det en affär som är värd runt 100 miljarder svenska kronor och därmed också en av de största industriaffärerna som någonsin har gjorts i Sverige.

Totalt berörs 4 150 anställda vid ABB i Ludvika och i Västerås. Affären beräknas vara färdig under det första halvåret 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok