Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen sågar AD-dom

Unionen är mycket kritisk till AD:s bedömning att det var rätt att säga upp en medlem på grund av kommunikationsproblem.
– Den är orättvis och oerhört hård. Och helt skriven utifrån arbetsgivarens perspektiv. Dessutom återspeglar den inte vad som framkom under huvudförhandlingen, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Jag har svårt att acceptera att domstolen inte bemöter all bevisning och alla invändningar som görs i målet, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff. Claudio Bresciani / TT

Tidigare i veckan slog Arbetsdomstolen fast att arbetsgivaren inte begick något fel när de valde att säga upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att kommunicera med sina chefer.

Läs mer: Rätt att säga upp trotjänare

Sofia Wolff, som företrätt medlemmen, riktar nu skarp kritik mot domen. Framför allt anser hon att det är mycket allvarligt att Arbetsdomstolen utelämnat relevanta delar som Unionen framfört och dessutom låtit bli att bemöta viktiga invändningar från förbundet, till exempel att mycket av arbetsgivarens kritik är gammal och därmed inte kan åberopas.

– Det är anmärkningsvärt utifrån rättspraxis, säger hon.

Sofia Wolff är också kritisk till att varken Unionens skriftliga bevisning eller de fyra vittnesmålen, som starkt talade till besiktningsteknikerns fördel, har värderats i domen. De fyra vittnena uppgav att de var säkra på att mannens sätt att kommunicera inte handlade om medveten sarkasm eller vägran utan att medlemmen faktiskt hade mycket stora svårigheter inom detta område. De ansåg också att små anpassningar skulle gjort kommunikationen bättre.

Under huvudförhandlingen betonade Unionen att besiktningsteknikern redan från början varit tydlig med att han skulle acceptera vilken omplacering på företaget som helst, men inte heller den invändningen framgår av domen.

– Det är oerhört hårt mot en person som varit lojal i företaget i 27 års tid att domstolen funnit att hans agerande, som berott på personliga begränsningar, varit så allvarligt att arbetsgivaren saknat skyldighet att omplacera honom alls. Arbetsgivaren kommer undan alltför lättvindigt, säger Sofia Wolff.

Förbundet har vid upprepade tillfällen understrukit att det borde ha funnits andra mindre kvalificerade tjänster att omplacera medlemmen till någonstans inom bolagets stora verksamhetsområde över landet. Men trots det har domstolen valt att endast beakta de tjänster som Unionens egen omplaceringsutredning tagit fram. Därmed låter man, enligt Sofia Wolff, arbetsgivaren komma undan helt och hållet från skyldigheten att själv uttömma alla möjligheter till omplacering.

– Jag kan självklart leva med att en domstol gör en annan bevisvärdering men däremot har jag svårt att acceptera att domstolen inte redogör för och bemöter den bevisning och de relevanta invändningar som en part gör i målet, eller åtminstone ger en förklaring till varför viss bevisning saknar relevans. När domen inte återspeglar processen är det mycket lätt att uppleva den som ett lotteri och det skadar naturligtvis förtroendet för domstolen, säger Sofia Wolff.

Ordföranden i målet har avböjt att kommentera Unionens kritik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.