Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Rätt att säga upp trotjänare
Arbetsgivaren begick inget fel när de sade upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att prata med sina chefer. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
Mannen arbetade med att besiktiga villor för försäkringsärenden när han plötsligt blev uppsagd av personliga skäl. Bolaget hävdade att han hade misskött sig, framför allt eftersom att han har haft svårt att kommunicera med chefer och kollegor. Han ska bland annat struntat i att svara på mejl och telefonsamtal samt att dyka upp på kontoret en gång i veckan för avstämning som bestämt. Enligt arbetsgivaren hade även kunder framfört klagomål på besiktningsteknikern. Sammanlagt hade mannen arbetat 27 år på företaget med olika uppgifter. Under årens lopp hade bolaget gett honom en rad varningar och erinran, men aldrig initierat några insatser för att hjälpa honom eller brytt sig om att utreda orsaken till mannens sociala begränsningar.
I våras stämde Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och krävde 150 000 kronor i skadestånd.
– Det krävs oerhört mycket för att bli uppsagd på grund av misskötsamhet. Här har arbetsgivaren inte på fötter eftersom man varken har erbjudit någon hjälp för att komma till rätta med problemet, eller tittat efter en omplacering, sade Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmen, i våras.
Läs mer: Blev uppsagd efter 27 år
Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen hade arbetsgivaren saklig grund att säga upp besiktningsteknikern. Domstolen konstaterar att mannen allvarligt brustit i kommunikationen med de chefer som han arbetat på distans med. Han har visat en ovilja, eller oförmåga, att rätta sig efter bolagets direktiv.
Enligt Unionen skulle de problem som bolaget upplevde med besiktningsteknikerns kommunikation ha kunnat åtgärdas om företaget anpassat sig till mannens begränsningar och vidtagit stödåtgärder som att till exempel kommunicera tydligare med honom. Arbetsdomstolen konstaterar dock att de aktuella mejlen arbetsgivaren skickat varit korta, tydliga och relevanta. Det är inte heller troligt att ett byte till en ny chef eller till andra arbetsuppgifter på distans skulle ha åtgärdat bristerna, enligt domstolens bedömning.
Domen innebär att Unionen förlorade målet och förbundet ska därmed ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 294 000 kr. Arbetsdomstolen konstaterar dock att mannens agerande inte orsakat så svåra störningar i verksamheten att det funnits skäl att stänga av honom från arbetet. Därmed ska bolaget betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till besiktningsteknikern. Två av Arbetsdomstolens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
Läs mer: Unionen sågar AD-dom
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
