Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenmedlemmar på SAS stämmer Unionen

Kabinanställda Unionenmedlemmar på SAS stämmer det egna fackförbundet. De anser att de gått miste om intjänade pensionspengar i det kollektivavtal som SAS och Unionen tecknade 2012. Unionen menar att de hade mandat att göra förändringen och att situationen krävde det.
Linnea Andersson Publicerad
Flygvärdinna på SAS-plan.
Foto: TT

I dag lämnade 190 kabinanställda på SAS in en stämningsansökan mot Unionen till Stockholm tingsrätt. Det skriver advokatfirman Öberg & Associés, som företräder de kabinanställda, i ett pressmeddelande.

Som Kollega berättat tidigare anser kabinpersonalen att de berövats intjänade pensionspengar i samband med krisuppgörelsen mellan SAS och Unionen under hösten 2012. Sammanlagt berörs cirka 300 personer av pensionslösningen som innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsgränsen kom till 1974 då facket gick med på en 2,5-procentig lönesänkning i utbyte mot att medlemmarna fick gå i pension redan vid 60 år.

Advokatfirman Öberg & Associés menar att de anställdas intjänade pensionsrättigheter användes ”utan enskilda arbetstagares godkännande” till att finansiera flygbolagets framtida pensionspremier för sina anställda. Samt att de anställda genom att avstå lön, enligt det tidigare kollektivavtalet, har varit med och finansierat pensionsrättigheterna.

– Vi vill få den här frågan prövad rättsligt. Vi gav aldrig vårt godkännande till att våra pensioner skulle minska på det här sättet. Flera av oss har blivit av med upp till hundratusentals kronor i pensionskapital. Vi har svårt att tro att Unionen har rätt att fritt förfoga över våra intjänade pensionsrättigheter utan vårt uttryckliga medgivande. De har avtalat bort våra pensionspengar som om det var deras egna, säger Michael Gärtner, en av de kabinanställda, i pressmeddelandet.

Unionen håller inte med om beskrivningen av vad som har skett. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, handlar förändringen i kollektivavtalet om att rätten till att gå i pension vid 60 år togs bort för personer som ännu inte hade gått i pension, de som fortfarande befann sig i en ”intjänandefas”.

– Vi menar att det är tillåtet, annars hade vi inte gjort det. Sedan är det inget som ett fackförbund helst vill göra. Vi ville göra så små försämringar som möjligt men situationen innebar ett stort besparingskrav. Bolaget blödde och både medlemmarna och vi upplevde att det var ett reellt hot, även om vi var starkt kritiska till hur arbetsgivaren hanterade det. Hade man inte hittat besparingar hade bolaget gått omkull och arbetstillfällena hade försvunnit, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom och Unionen blir den intjänade förmånen en förmån först när du har rätt att gå i pension och inte redan när du börjar tjäna in till den. Och att facket därför har rätt att göra sådan förändringar i förväg utan att inhämta godkännande från var och en.

– Annars skulle man aldrig kunna höja en pensionsålder. Då skulle man behöva 40 års övergångsperioder.

Dessutom säger Martin Wästfelt att Unionen, trots att det var ont om tid vid förhandlingarna i november 2012, hade en ”omfattande diskussion” med medlemmarna och med klubbstyrelsen där man landade i att det här var det minst dåliga att göra. 

Unionens kabinklubb på SAS skänkte förra året två miljoner kronor ur klubbkassan för att hjälpa medlemmarna att få till en rättslig prövning. Kabinklubben har cirka 600 medlemmar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.