Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring

Unionen beslutade nyligen att man inom något år kommer att erbjuda alla medlemmar möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkring. Frågan är kontroversiell, inte minst inom fackrörelsen, då motståndarna menar att privata alternativ ger gräddfil till sjukvården.
Linnea Andersson Publicerad 24 november 2016, kl 16:03
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Antalet personer som har en privat sjukvårdsförsäkring har ökat lavinartat sedan sekelskiftet. I september i år omfattades 640 000 av en privat försäkring, vilket är sex gånger fler än år 2000. Det rapporterar Dagens Arena och hänvisar till siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.

Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar också. En försäkring som täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård men som också innebär företräde till vård och behandling.

Unionens ordförande Martin Linder (då andre vice ordförande) sade till Kollega i början av 2014 att fördelen med en försäkring kopplad till fackmedlemskap i stället för till arbetsgivaren är att den då blir mer flexibel eftersom den följer med om man byter jobb.

Men frågan är kontroversiell och splittrar facken. Enligt en kartläggning i Dagens Arena erbjuder sju av tio fack inom TCO och Saco privata försäkringar till sina medlemmar, medan inget av LO-facken gör så. LO har dessutom har antagit en motion om att styrelsen ska verka för att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar.

Martin Linder menade 2014 att Unionen skulle se över hur privata alternativ påverkar den allmänna sjukvården.

– En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården?

Läs mer: Sjukvård som förmån ökar 

Men nu har förbundet ändå landat i att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att inom något år teckna privat sjukvårdsförsäkring. En möjlighet som än så länge bara omfattar förbundets egenföretagarmedlemmar.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, beror beslutet dels på att många medlemmar efterfrågat möjligheten, dels på att många av Unionens fackliga konkurrenter erbjuder sjukvårdsförsäkring.

– Det är en svår och till viss del ideologisk fråga men styrelsen har tittat rationellt och sakligt på det här.

– Det finns ett önskemål från medlemmarna som i mångt och mycket bottnar i att man vill få hjälp att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt, man vill inte vara borta.

Även om Unionen vill se en fungerande företagshälsovård menar Martin Wästfelt att det är svårt att hävda att det snarare skulle vara arbetsgivarens ansvar att erbjuda försäkring, eftersom många problem med ohälsa beror på sådant som inte är arbetsrelaterat. Dessutom har många fler medlemmar chansen att teckna försäkringen via Unionen.

– Men det kommer ändå att kosta relativt mycket och många kommer tycka att det är för dyrt. Intresset är större bland medlemmar med längre utbildning och högre befattning.

Och högre lön?
– Ja. Men det skapar även en möjlighet för dem med en svagare position eftersom det blir billigare hos oss och man inte behöver genomgå en hälsoprövning.

Unionen har även övervägt hur den allmänna sjukvården påverkas av privata försäkringsalternativ och här hänvisar Martin Wästfelt till att regeringen nyligen kommit fram till att privat sjukvård inte ska tränga undan den allmänna, vilket man vill säkra i lagstiftning. Den privata kön ska snarare gå till ”överkapacitet”, exempelvis då landstinget inte har råd att genomföra fler höftoperationer.

Unionens medlemmar kommer sannolikt att kunna teckna sjukvårdsförsäkring från och med årsskiftet 2017/2018.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.