Annons
  • José Garcia och Arturo Leon jobbar på arbetsplatser som lyder under spanska ambassaden. De menar att deras arbetsgivare upprepade gånger brutit mot lagen och tycker att det är orimligt att de gång på gång måste stämma arbetsgivaren för att få vad de har laglig rätt till. Foto: Fond&Fond

Usla villkor på spanska ambassaden

Publicerad 10 april 2019, kl 10:54

Personalen vid spanska ambassadens olika avdelningar i Sverige har inte fått löneökning på tio år. En del av dem får inte tjänstepension och Unionen stämmer årligen ambassaden för uteblivna semestertillägg.

Spanska ambassaden struntar i lagen. Det hävdar José Garcia, lokalanställd vid ambassadens handelsavdelning i Stockholm, och Arturo Leon, anställd på Cervantesinstitutet. Båda arbetsplatserna lyder under spanska ambassaden.

– Cheferna säger nej till allt, utan att veta om de är skyldiga att göra vissa saker eller inte. Ambassadören tvår sina händer och passar bollen vidare till Madrid, som säger nej, berättar José Garcia.

– Vi tillåts inte ha kollektivavtal, vi får inte ens nämna ordet, och Unionen är portade från både ambassaden och Cervantesinstitutet, säger Arturo Leon.

– Under alla dessa år har Unionen försökt att träffa ambassadörerna – i deras roll som chef över hela diplomatiska representationen – för att diskutera personalens situation i Sverige. Men dessa har hittills bara svarat att de inte är tvungna att träffa ett svenskt fackförbund eftersom det gäller en ambassad, säger José Garcia.

Han har jobbat på handelsavdelningen i snart 13 år och berättar att han måste ha två jobb för att klara att försörja sig. Och han säger att han inte är den enda som behöver dubbeljobba. En av hans kollegor tvingades gå till socialen för att hon inte lyckades försörja sina barn på lönen från ambassaden.

Alla anställda på de olika avdelningarna tjänar mellan 17 000 och 25 000 kronor före skatt. Personalen har inte haft löneökningar på tio år och tillsammans med det spanska facket UGT har man strejkat fyra gånger sedan 2007 för att få upp lönerna samt för att få till kollektivavtal och tjänstepension.

– Det enda som hände var att vi blev utan lön under strejken, säger José Garcia, som är generalsekreterare för det spanska facket FeSP-UGT i Sverige, tillika arbetsmiljöombud på Unionens mandat.

Personalen på kansliet, handelsrådet och turistbyrån får numera tjänstepension tack vare tre års kamp där Unionen var med och drev på. Men de anställda på Cervantes får ingen tjänstepension. De får å andra sidan semestertillägg utbetalat utan knot. Så har inte fallet varit med de andra enheterna.

Unionen har de senaste fyra åren stämt spanska ambassaden sammanlagt nio gånger för uteblivet semestertillägg. Några av gångerna å flera medlemmars vägnar, ibland för enstaka. José Garcia har stämt sin arbetsgivare tre gånger för uteblivet semestertillägg. Varje gång har ambassaden fått pytsa upp både semestertillägg och skadestånd, samt kostnader för medlemmarnas rättshjälp, utöver eventuella egna advokatkostnader.

– Det är märkligt att de inte funderar på vilka kostnader som uppstår när de inte följer lagen, säger Arturo Leon.

– Det är inte rimligt att vi hela tiden måste stämma arbetsgivaren för att få ut det vi har laglig rätt till, säger José Garcia.

Ambassaden har vid de senaste stämningarna inte ens lämnat något svaromål. Vid en central förhandling med Unionen några år bakåt i tiden menade dock ambassadens ombud att man inte hade mandat att föra direkta förhandlingar som handlar om ambassadens enheter, utan hävdade att sådant måste skötas på ministernivå i Spanien.

– De chefer som kommer hit är skeptiska till svensk lagstiftning. Men egentligen skiljer sig de svenska arbetslagarna inte så mycket från de spanska. De prioriterar bara inte personalen, säger Arturo Leon.

– Vi har konflikter hela tiden mellan ledningen och de anställda. Folk slutar på grund av den dåliga lönen och de usla villkoren. Just nu har vi totalt på de olika avdelningarna sju vakanta tjänster, vilket ökar arbetsbördan och pressen på dem som jobbar kvar. Många är sjukskrivna för att de inte orkar, säger José Garcia.

Vi tillåts inte ha kollektivavtal, vi får inte ens nämna ordet

Cervantesinstitutet har dessutom varit föremål för en utredning av Arbetsmiljöverket. Ett regionalt skyddsombud på Unionen begärde 2016 att Arbetsmiljöverket skulle meddela ett föreläggande eller förbud enligt arbetsmiljölagen eftersom arbetsgivaren struntade i att åtgärda brister i arbetsmiljön.

Efter en lång och utdragen process fattade verket två år senare beslutet att man inte kunde göra något eftersom arbetsmiljölagen bara gäller på svenskt territorium. Svenska utrikesdepartementet hade gjort bedömningen att Cervantesinstitutet är en del av spanska ambassaden och att verket därför saknar behörighet att göra något.


Spanska ambassaden i Stockholm. Foto: Fond&Fond

– Eftersom vår dåvarande direktör hade diplomatpass och immunitet backade Utrikesdepartementet. Vi lyder alltså under svensk lag, men det finns inga sanktionsmöjligheter när vår arbetsgivare bryter mot den, säger Arturo Leon.

– Vi är lite besvikna på att Unionen inte pressar på mer. Men också på UD och Arbetsmiljöverket, som backade ur.

– Vår tidigare chef tog det som en förolämpning att vi anmälde arbetsmiljön på Cervantes. Det pratas mycket om vikten av lojalitet, men lojalitet ska vara ömsesidig. En arbetsgivare måste sköta sina åtaganden och hjälpa sina anställda, säger Arturo Leon och José Garcia.

Läs också: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Fotnot: Kollega har bett spanska ambassaden att kommentera artikeln och fått följande svar: ”Lokalt anställd personal på Spaniens ambassad i Stockholm omfattas av spansk lagstiftning och, i förekommande fall, svensk lagstiftning. Omfattningen av gällande lag – eftersom de anses vara spanska offentligt anställda medarbetare – bestäms också av deras kontrakt.

När det gäller icke-lokal personal, och/eller tekniska frågor rörande tvister gör ambassaden inga kommentarer.”

SKILLNAD MELLAN AMBASSADER

På svenska ambassaden i Madrid tjänar de lokalt anställda i snitt 2 900 euro i månaden, vilket är en bra lön med spanska mått mätt. Den spanska snittlönen ligger på 1 640 euro.

Men det är inte alltid svenska ambassader betalar de runt 1 300 lokalt anställda rimliga löner. Trots att lokalanställda ibland jobbar med exakt samma arbetsuppgifter som utsänd personal och lönen betalas ur samma statskassa har de ofta sämre villkor och lön – de lyder inte under svenska arbetslagar, får inte förhandla om sina löner och deras organisation, Stum, erkänns inte som facklig motpart.

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

    Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.

  • Läs även...

    Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

    Att tillämpa lagen i det land man jobbar kan tyckas vara en självklarhet. Men både lokalt anställda vid svenska ambassader utomlands och lokalanställd personal vid utländska ambassader i Sverige, föredrar svensk arbetslagstiftning.

  • Läs även...

    UR-medarbetare i upprop: ”Vågar inte vara sjuka”

    Tre av tio på UR är visstidsanställda. Nu riktar 68 medarbetare skarp kritik mot företagets personalpolitik. Unionen uppmanar samtidigt arbetsgivaren att vara tydlig med att vissa anställningar aldrig är tänkta att övergå i fasta tjänster.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.