Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Vi har alltid varit stridbara"

På Sveriges Radio, SVT och UR gör sig fackklubbarna redo för 75-årsfirande. Eftersom företaget inte har kunnat konkurrera med höga löner har facket kämpat för bra arbetstider och villkor.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 juni 2018, kl 11:53
Pressens bild och Stina Gullander/Sveriges radio (montage Magdalena Taubert)
Sven Jerring och Annika Lantz. Pressens bild och Stina Gullander/Sveriges radio (montage Magdalena Taubert)

– Det här är en rolig och kreativ arbetsplats, och förtroendet från lyssnarna är stort. Man är stolt över att arbeta här, säger Tomi Lehikoinen, Unionenklubbens ordförande på Sveriges Radio.

Vid ingången av 1943 bildades den första fackklubben på företaget som då hette AB Radiotjänst. Att det blev en Sif-klubb (Sveriges industritjänstemannaförbund, tillsammans med HTF en av föregångarna till Unionen) var ingen slump.

– Det var det enda förbundet som kunde erbjuda kollektivavtal för alla anställda. Men jag har förstått att det inte var helt okontroversiellt. Sif var ju för tjänstemän, men här hade man också andra yrkesgrupper som snickare, målare och elektriker, berättar Tomi Lehikoinen.

Under årens lopp har mycket hänt med företaget, händelser som ofta är tätt sammanlänkade med den tekniska utvecklingen. 1957 bytte man namn till Sveriges Radio, 1979 delades bolaget upp i fyra delar: SR, SVT, UR och Sveriges Lokalradio. 1993 slogs SR och Lokalradion ihop. I samma veva delades den fackliga koncernklubben upp i tre, en uppdelning som består än i dag.

Facket har inte varit utan inflytande.

– När det gäller verksamhetens utveckling har vi alltid varit med, företaget har bollat sådana här frågor med facket, säger Tomi Lehikoinen

– Fackets roll i den typen av frågor är, enligt vårt sätt att se det, att ge företaget en klangbotten i alla dess beslut. Våra medlemmar har stor erfarenhet och kompetens som kan hjälpa arbetsgivaren fatta bra beslut. Ska arbetsgivaren genomföra stora projekt eller organisera om kräver utvecklingsavtalet i större utsträckning än mbl att facket involveras. Exempelvis genomfördes en stor omorganisation på SR i fjol. Då hade vi löpande möten med projektledningen varannan vecka.

Två fackliga frågor har återkommit genom åren: arbetstider och löner. Vad gäller arbetstiderna har public service-företagen ett bra avtal, enligt Tomi Lehikoinen.

– Eftersom vi är licensfinansierade och därmed är beroende av den uppräkning vi får från rundradiokontot, så har vi aldrig kunnat konkurrera med höga löner. Så då har vi istället sett till att vi har bra villkor och arbetstidsregler, så att det ska vara möjligt att på ett sunt sätt kombinera arbete och privatliv.

Hur ser då framtiden ut för er?
– Det beror till stor del på vad public serviceutredningen kommer fram till. Det handlar både om finansieringen och vårt uppdrag. Vad gäller finansieringen så ligger det nu ett föreslag att skrota licenssystemet och ersätta det med en skatt. Det är ett stort orosmoln för vår del. Det väcker frågor kring vårt oberoende och risken är att vi kommer ses ännu mer som en statsradio.

3 viktiga händelser:

  • I mitten av 1960-talet gick SR med i en arbetsgivarorganisation. Därmed riskerade de anställda att få ett kollektivavtal med sämre villkor. I det läget gick medlemmarna, på Sifs inrådan, ur förbundet och bildade en egen tjänstemannaförening. På så vis fick de behålla sitt tidigare avtal. Så småningom lyckades Sif driva igenom ett specialavtal för SR-anställda och medlemmarna kunde vända tillbaka.
  • 1983 gick fackklubben ut och demonstrerade till stöd för ANC och mot Sifs ägande av aktier i sydafrikanska bolag.

– Klubben på public service har alltid varit känd för att vara stridbar, kommenterar Tomi Lehikoinen.

  • Ett år senare, 1984, startade Svenska Journalistförbundet, SJF, klubb på företaget och fick ett eget avtal. Oftast har samarbetet mellan de båda facken varit bra, konstaterar Tomi Lehikoinen. Men för några år sedan när de så kallade programanställningarna diskuterades var stämningen inte så harmonisk. Unionen gick med på ändrade skrivningar i sitt avtal, något som innebar att anställningarna kunde vara upp till fyra år, SJF hade en kortare tid i sitt avtal.

– Det var en del programanställda som gick med i Unionen då. SJF var inte så glada eftersom de tyckte att vi tog medlemmar från dem. Nu har vi samma skrivningar i båda avtalen, det underlättar mycket, säger Tomi Lehikoinen.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.