Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Vi kommer att leva som aristokrater«

På universitetet i Oxford finns en världsauktoritet på artificiell intelligens. Nick Boström, filosof, ser både risker och möjligheter med utvecklingen.
Publicerad 3 oktober 2017, kl 14:55
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Hur tror du att AI kommer att påverka världen?
– I ett kort perspektiv övervägande positivt, men om ett, två decennier eller hundra år – när maskinerna kommer att vara lika intelligenta som människorna – finns det risker.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

Kan verkligen maskiner ersätta människor?
– Ja, men vi vill ju ha politiker och präster av kött och blod och vi vill inte ha robotar som tävlar i OS.

Leder AI till att jobben försvinner?
– Ja, men nya kommer till tack vare ny teknik. Än har AI inte haft någon större påverkan på arbetsmarknaden, den är bara ett tillägg till all annan automation. Men långsiktigt kommer allt mänskligt arbete att kunna göras av maskiner.

Vad säger du om historikern Yuval Noah Hararis påstående att AI kommer att skapa ”the useless class”, oanvändbara människor?
– Att vi kan göra samma saker med mindre arbetsinsats skapar utmaningar för människan, vissa måste kanske hitta nya sätt att försörja sig på. Men det handlar också om att hitta ett nytt sätt att se på sig själv, att inte bara se sitt värde kopplat till ett jobb. I kapitalistsamhället får man sitt värde som människa och medborgare genom att generera pengar. Det här synsättet måste vi omvärdera.

Hur ska man se på sig själv utan jobb?
– Kanske måste vi leva lite som aristokratin förr: leva på räntor, utveckla hobbyer, spela spel, handarbeta, hålla på med konst och konversation. Tänk på barn och äldre – de genererar inget ekonomiskt värde men kan ha ett lyckligt liv ändå.

Är det ett lite sorgligt framtidsperspektiv?
– Det är viktigare att ett jobb är givande och intressant än att det blir gjort!

Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"

Text: Cajsa Högberg

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.