Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Gravid uppsagd - facket stämmer för diskriminering

Kvinnan var gravid, hade varit sjukskriven och rekommenderades av läkare att jobba hemifrån. Då krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret – samt försökte sänka hennes lön. Unionen har nu stämt företaget för bland annat könsdiskriminering.
Oscar Broström Publicerad 25 augusti 2021, kl 09:42
Shutterstock.
Den gravid kvinnan började särbehandlas efter att hon meddelade att hon väntade barn. Bilden är en genrebild Shutterstock.

Kvinnan, som är medlem i Unionen, var en omtyckt marknadschef på ett IT-konsultbolag. I stämningsansökan framgår att cheferna började missgynna henne efter att de fick kännedom om att hon väntade barn och senare skulle vara föräldraledig.

– Hon gick från att vara en uppskattad medarbetare på företaget till att ses som ett problem. Jag kan inte förstå hur en graviditet eller föräldraledighet kan behandlas som ett problem. Det är ju något helt normalt, säger Unionens förbundsjurist, Elisabet Ohlsson, som företräder kvinnan.

Några veckor senare blev kvinnan allvarligt sjuk och inlagd på sjukhus. Hon blev sjukskriven i nästintill en månad. Hennes läkare förordade att hon – eftersom hon var i högriskgrupp – skulle arbeta hemifrån för att undvika att drabbas av covid-19.

Ville sänka lönen med 15 000

Arbetsgivaren fick information om detta, men hörsammade inte önskningen. När kvinnan skulle återgå till arbetet blev hon inkallad till kontoret för ett möte. Hon hoppades att mötet skulle vara en rehabiliteringsplan, men i stället blev hon informerad om att hennes tjänst skulle göras om.

När kvinnan fick en skriftlig rollbeskrivning av tjänsten, insåg hon att den i praktiken bestod av samma arbetsuppgifter – men 15 000 kronor mindre i lön. Utöver det krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret, trots att övriga anställda arbetade hemifrån. I stämningsansökan framgår att företaget motiverat beslutet med att ”nya arbetsrutiner kräver invänjning”.

Förbundsjuristen Elisabet Ohlsson menar att arbetsgivaren missgynnat kvinnan.

– Hon behandlades annorlunda och det fanns inga sakliga skäl för det.

Kvinnan blev uppsagd

Efter möte med arbetsgivaren om den nya rollen valde hon att kontakta facket. Det ledde i sin tur till förhandling mellan Unionens ombud och arbetsgivaren. Förhandlingarna slutade i oenighet och kvinnan tackade nej till omplaceringserbjudandet.

Dagen efter förhandlingen blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist. Hon blev även behandlad som om hon blivit sparkad, trots att hon hade två månaders uppsägningstid, och företaget tog bort kommunikationsverktyg – till exempel Google Drive och Slack – som hon behövde i arbetet.

"Det är upprörande"

Kort efter att kvinnan blev uppsagd blev hon återigen sjukskriven. Det är hon även nu, efter barnets födelse. Unionen har stämt arbetsgivaren, yrkar att Arbetsdomstolen ska förklara uppsägningen ogiltig och kräver allmänt skadestånd samt diskrimineringsersättning på 220 000 kronor.

– ­Jag tycker att det här är ett väldigt viktigt mål att driva. Det är upprörande att arbetstagare fortfarande blir av med jobbet eller blir missgynnande för att de är föräldralediga eller gravida, säger Elisabet Ohlsson.

Läs mer:

Graviditet blev för dyrt för företaget

Berättade om graviditet – sades upp samma kväll

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.