Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Corona ger högt tryck på facket

Oroliga medlemmar och tusentals förhandlingar om korttidsavtal. Coronasmittan har lett till ett enormt tryck på Unionen. Nu ställer förbundet om för att klara utmaningen att förhandla fram nya avtal och svara på medlemmarnas frågor.
Ola Rennstam Publicerad 26 mars 2020, kl 15:42
Janerik Henriksson/TT, AP Photo
"Trycket är högre än under finanskrisen 2008, för det drabbar alla branscher", säger Pierre Svensson, chef på Unionen i Göteborg. Janerik Henriksson/TT, AP Photo

Coronaviruset har lett till enorma konsekvenser på svensk arbetsmarknad. Förändringarna i form av varsel och permitteringar märks inte minst på Unionen.

Men den största utmaningen för organisationen just nu är alla de tusentals korttidsavtal som måste tecknas lokalt mellan fack och arbetsgivare. Enligt Unionen har antalet inkommande förhandlingar ökat med sex gånger det normala på kort tid.

Läs mer: Arbetsgivare och fack överens om korttidsarbete

– Trycket är enormt nu och prognosen är att vi inte ser något stopp på det. Utöver alla korttidsavtal uppstår det andra förhandlingar om exempelvis arbetsbrist längs vägen, säger Jeanette Forss, chef på Unionens regionkontor i Stockholm.

Pierre Svensson, chef på Unionens regionkontor i Göteborg, ger samma bild.

– Jag skulle säga att trycket är större än under finanskrisen 2008, för det drabbar alla branscher. Vår region är hårt drabbad. Den senaste veckan har vi haft 800 förhandlingsärenden, normalt är det 250 ärenden på en månad, säger han.

Det höga trycket på förhandlingsverksamheten har gjort att Unionen fått ställa om. Personal från regionerna hjälper bland annat till på Unionens fackliga rådgivning, dit medlemmar kan vända sig för att få svar på frågor. I normala fall besvaras 800-900 samtal per dag men i dagsläget ligger det på det dubbla, enligt Unionens pressavdelning.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Frågorna från medlemmarna handlar främst om korttidsarbete, arbetsbrist, anställningsvillkor, a-kassa och inkomstförsäkring. Många som hör av sig är oroliga och vill veta vad korttidsarbete kommer att innebära för dem. Enligt presstjänsten oroar sig medlemmarna också för sämre anställningsvillkor, att bli av med jobbet och för sin egen och företagets ekonomi.

Läs mer: Varsel - så funkar det

Förbundet bevakar situationen dag för dag men ser ingen avmattning för tillfället.

– Vi prioriterar bort allt som inte rör förhandlingar just nu för att frigöra resurser och hinna med. Det är ett fantastiskt engagemang från medarbetarna, alla vill hjälpa till. Samtidigt måste vi också se till att hålla oss friska, den största risken nu är att många blir sjuka, säger Jeanette Forss.

Även i Göteborg har kontoret fått ställa om verksamheten.

– Vi har styrt om all befintlig personal till att stötta förhandlingsverksamheten. Vi har hittat ett system som fungerar och har lyckts skapa korta handläggningstider, säger Pierre Svensson.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)