Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 ovanor du bör undvika som chef

Vilka komponenter ligger bakom ett lyckat ledarskap? Eller rättare sagt, vad ska du som chef låta bli att göra för att nå framgång? På Linkedin har författaren Bernard Marr listat sju ”oskyldiga” ovanor som kan leda till att du misslyckas som chef.
Petra Rendik Publicerad 20 mars 2017, kl 14:47
Colourbox
Colourbox

1. Du detaljstyr

Chefsrollen innebär automatiskt ett mått av kontroll men det betyder inte att chefen ska vara ett kontrollfreak. En chef som petar i allt, detaljstyr och avkräver rapporter i tid och otid kan bli riktigt påfrestande för medarbetarna. Det är ofta förödande för arbetslusten att ha en chef som inte litar på en.

Allt petande är heller inte tidseffektivt, trots att de detaljstyrande cheferna gärna hävdar det. Tvärtom, micromanagement är en bromskloss som stjäl dyrbar tid.

2. Du är stökig

Ett stökigt skrivbord kan visa på att här arbetar en kreativ själ. Eller en slarver.

Det finns personer, men enligt Bernard Marr är de få, som kan ha ett vansinnigt stökigt skrivbord men på något mirakulöst sätt ändå ha stenkoll på varenda liten grej som ligger gömd i högarna.

Men i det flesta fall är ett stökigt skrivbord bara ett … stökigt skrivbord som snarare tyder på att här sitter en oorganiserad person. Och det är ingen egenskap man vill ha hos en chef menar Marr. För kan du inte hålla rent på skrivbordet så är det rimligt att undra om du kan hålla ordning på en hel arbetsgrupp?

3. Du är onåbar

God kommunkationsförmåga är a och o för en ledare.

Därför bör varningsflagg hissas om en chef går omvägar för att slippa möta medarbetare i fikarummet eller hela tiden vägrar eller glömmer svarar på mejl och likaså inte ringer tillbaka på missade samtal. Det här kan vara tecken på att chefen bör drillas i konsten att kommunicera.

Som behöver du inte vara den som snackar mest och hörs jämt, tvärtom. Men en bra chef visar att han eller hon är tillgänglig och öppen för frågor och diskussioner när och om de uppstår.

4. Du älskar möten

Enligt Bernard Marr lider många företag och organisationer av mötessjuka, där chefen ofta och gärna lite spontant kallar till möten för att få input från sitt team. Inte sällan så handlar det om att diskutera något som redan diskuterats en miljon gånger.

Visst, det är ju bra att du vill ha dina medarbetares åsikter och möten är ofta nödvändiga men lagom mycket av det goda bör gälla här. Möten ska just kännas nödvändiga.

Att hela tiden vilja vet vad andra tycker kan också tyda på en oförmåga att fatta egna beslut och det skapar ofta oro i gruppen.

5. Du favoriserar

Det är helt okej att du som chef står på vänskaplig fot med medarbetarna men observera, medarbetarna, inte medarbetaren.

Det kan börja lite oskyldigt, som att chefen helst äter lunch eller fikar med samma person. Snart blir det rätt uppenbart för resten av gruppen att du har en favorit eller en kompis vars åsikt väger tyngre än de andras.

Favorisering är ofta ett tecken på andra problem på arbetsplatsen och bör uppmärksammas innan det eskalerar till något riktigt otrevligt.

6. Du provar hela tiden nya ledarstilar

Ledarskapsböckerna tornar upp sig på skrivbordet och ju trendigare, desto bättre. Det är bra att chefer vill förkovra sig och vågar testa nya saker, absolut. Men det finns gränser.

Vissa chefer testar gärna nya modeller lika ofta som de byter underkläder och lika snabbt som de hakar på en ny stil, lika snabbt tröttnar de. Det här påverkar såklart gruppen på ett negativt sätt eftersom man inte vet vad som väntar härnäst eller vad som förväntas av en.

7. Du (tror att du) vet allt

Ingen vet allt. Även om det finns de som tror att de gör det.

En chef som säger sig vara allvetande eller inte vågar erkänna att han eller hon inte vet är ingen ledarskapshit. En stor ledare kan nämligen säga ”jag vet inte, jag behöver ta reda på svaret”.  

Envisas du på grund av stolthet med att ha svar, som du egentligen inte har, kan det i slutändan leda till katastrofala följder för företaget menar Bernard Marr.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory