Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Andra män orsak till metoo

Bara fem procent av alla män har rannsakat sig själva och sitt beteende till fullo efter #metoo. Det visar en undersökning gjord av den feministiska organisationen MÄN.
Johanna Rovira Publicerad 17 oktober 2019, kl 11:07
Erik Simander/TT
"Som man kan man se att det finns problem, men vi har svårare att se vår egen del i problemet", säger Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN. Erik Simander/TT

Trots att en majoritet av de drygt tusen män som tillfrågats i undersökningen anser att män gemensamt ska ta ett större ansvar för att motverka det som kvinnor vittnade om under #metoo-rörelsen – sexualiserat våld och trakasserier, är det bara fem procent som instämmer helt i påståendet att de rannsakat sitt eget beteende efter #metoo. Hälften erkänner att de inte har gjort någon självrannsakan alls.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Som man kan man se att det finns problem, men vi har svårare att se vår egen del i problemet. Då måste vi ju erkänna att vi har fel och därmed visa sårbarhet och att vi inte är perfekta. Därför har många män svårt att se och erkänna att det finns ett patriarkat och att man är en del av det, säger Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN, som bildades 1993, för att engagera män mot mäns våld mot kvinnor.

Närmare åtta av tio av de tillfrågade männen menar att #metoo generellt har varit positiv för jämställdheten i Sverige. Däremot är det bara närmare hälften som vittnar om att deras eget engagemang i jämställdhetsfrågorna ökat tack vare #metoo. Det är ändå fler än förra året, då #metoo-uppropet 2017 var ännu färskare i minnet. Endast 39 procent svarade i fjol att deras engagemang ökat efter uppropet.

Läs mer: Så har metoo påverkat Unionens jämställdhetsarbete

Organisationen MÄN efterlyser att fler män börjar agera för en positiv förändring och menar att det krävs långsiktiga satsningar parallellt med att finansieringen till kvinnojoursrörelsen ökar.

– Utan självreflektion är det långt till att bli en jämställd värld fri från våld, säger Alán Ali.

Läs mer: Roks chef vet allt om mäns våld mot kvinnor

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström