Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit allt vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds snart en stor studie om ohövlighet.
Anita Täpp Publicerad 21 januari 2019, kl 10:28
Pressmaster/Colourbox
Hövlighet på jobbet kan minska stress och ohälsa samtidigt som det ökar engagemanget och arbetsgädjen. Pressmaster/Colourbox

Som Kollega tidigare har skrivit om utsätts många apoteksanställda för kränkningar på jobbet.

Läs mer: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Ännu har dock ingen större undersökning gjorts om hur vanligt ett otrevligt och respektlöst beteende är när det gäller arbetslivet i stort. Men av några få och mindre studier framgår ändå att så många som 99 procent av alla medarbetare kan ha bevittnat ett sådant ohövligt beteende och att mellan 96 och 98 procent själva har varit utsatta för det.

– Konsekvenserna kan handla om nedsatt produktivitet, minskat engagemang och att anställda säger upp sig, säger forskaren Dan Hasson vid Karolinska institutet som tillsammans med forskaren Karin Villaume leder den nu aktuella undersökningen.

Upprinnelsen till den var hans möte med två kanadensiska forskare som gjort en insats för att minska otrevliga och respektlösa beteenden på ett sjukhus. Det genom att ordna en rad seminarier och utbildningar där de anställda diskuterade sådant som vad hövlighet och ohövlighet är och vad man ska göra om någon är otrevlig och uppför sig respektlöst emot en.

– De effekter det fick var de mest dramatiska jag stött på under hela min karriär. Förutom att symtom som stress och ohälsa minskade samtidigt som arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade och relationerna förbättrades, gick sjukfrånvaron ner med hela 38 procent. Och i princip allt det här var alltså en direkt konsekvens av den ökade hövligheten inom organisationen, säger Dan Hasson.

Syftet med den nya studien är att i första hand ta reda på hur vanligt det är med ohövlighet på de svenska arbetsplatserna, och då framför allt inom handeln.

Man är också intresserad av vilken slags ohövlighet det handlar om vid olika slags kontakter på arbetsplatsen; i möten mellan personal och kunder, i relationen mellan kollegor och vid möten mellan medarbetare och chef.

Läs också: En vanlig dag på jobbet - hotad och utskälld

– Ur arbetsmiljöperspektiv är handeln särskilt intressant, då den sysselsätter 11 procent av den arbetsföra delen av befolkningen. Men också därför att den för många unga innebär en introduktion till arbetslivet och deras erfarenheter sedan kan få konsekvenser för det  fortsatta arbetslivet, säger Dan Hasson.

Han hoppas också att studien ska ge goda exempel på hur man hanterar ohövlighet på arbetsplatserna.

– Om man har strategier för att upptäcka, stävja eller motverka ohövlighet så vill vi gärna veta det. För kanske är det goda exempel som vi kan sprida, säger Dan Hasson.

Förhoppningen är att upp till 40 000 anställa ska svara på de enkäter som ligger till grund för undersökningen.

– Vi vet ännu inte hur många företag som vill vara med i studien. Men i dagsläget har bland annat ett par apotekskedjor och flera företag inom dagligvaruhandeln visat intresse.

Studien finansieras av Handelsrådet, en stiftelse som bland annat ägs av Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen. Dan Hasson hoppas att han senare får finansiering till en ytterligare undersökning där de effektfulla metoder man eventuellt nu kommer att hitta i större skala testas i olika delar av handeln.

– Vi vill också använda oss av den kanadensiska metoden eftersom det nu är en väldigt beprövad metod som används i flera länder. Allt för att i förlängningen bidra till en tryggare, mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö, säger Dan Hasson.

Läs också: Att vara trevlig lönar sig - om du är man

Den kanadensiska metoden

Går kort och förenklat ut på att man utbildar en processledare i organisationen som leder ett antal seminarier där alla anställda får utbildning om hövlighet och ohövlighet. Man tar sedan fram strategier för hur man visar hövlighet och vad man gör om någon har ett otrevligt och respektlöst beteende. Det kan exempelvis handla om att bestämma vad man gör om någon kommer till jobbet och är vresig och att fundera över vad ens agerande får för konsekvenser.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken