Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Många som jobbar på apotek blir utsatta för rasistiska kommentarer och andra kränkningar. Här berättar några kvinnor vad de har råkat ut för.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Halla poängterar att de flesta kunder trots allt är trevliga. Fredrik Stehn

I dag jobbar apotekaren Aischa på ett apotek där hon känner sig tryggare än hon har gjort på sina tidigare arbetsplatser. Där kunde hon ofta känna att hon stod ensam när kunder pekade på henne och sa saker som: ”Du är muslim så du får inte hjälpa mig” eller ”Du borde åka tillbaka till ditt hemland!”

– Hur påhoppad man blir beror mycket på läget. När jag har vikarierat på apotek i mer segregerade områden har jag råkat ut för väldigt mycket. Här är det mer blandat och även om en del av våra kunder också kan ha den här trista attityden så har jag i dag kollegor som stöttar mig.

De flesta gånger Aischa blivit utsatt för att hon har utländsk bakgrund, är muslim och bär slöja har hon lyckats hålla det ifrån sig. Ett undantag var när hon blev illa behandlad av en kvinna som hon expedierade för några år sedan.

Det jobbigaste var att min chef tog kundens parti

– Hon kritiserade och ifrågasatte allt jag gjorde. Och trots att jag lyckades behålla mitt lugn och fortsatte bemöta henne professionellt klagade hon till min chef. Men det jobbigast var att min chef tog kundens parti och undrade om jag inte haft för kaxig attityd, eftersom jag bott i ett invandrartätt område i Malmö. Det mådde jag väldigt dåligt av efteråt.

Ingen av de apoteksanställda som Kollega varit i kontakt med vågar berätta om de inte får vara anonyma.

Läs mer: "Titta inte bort"

– Jag tycker samhällsklimatet har blivit mycket tuffare sedan riksdagsvalet, säger Aischa, vars föräldrar kommer från Mellanöstern.

– Självklart blir man rädd av de rasistiska attityder man hör och läser om. Som invandrare och muslim på ett litet apotek skulle man också kunna vara en enkel måltavla. Man måste alltid vara på sin vakt, säger Elif, som har turkisk bakgrund.

Alla Kollega pratar med säger att en viktig anledning till att de valt att jobba på apotek är att de vill hjälpa människor. Därför är den attityd de ofta möter en stor besvikelse.

– Ibland får man känslan att det inte spelar någon roll vad man gör. Att många ändå har en sådan negativ syn på invandrare att det inte spelar någon roll att man lagt ner fem år på att plugga för att få ett jobb där man kan hjälpa andra och bidra till det svenska samhället. Det är svårt att skaka av sig den känslan, säger Halla, som har afrikanska föräldrar.

– Men man får inte glömma bort att vi också har många jättetrevliga kunder. Det är det som får en att orka, säger hon och berättar att samma dag som hon blev kallad för ”jävla apa” av en kund fick hon en chokladkaka i uppskattning av en annan.

– Sådant är verkligen välbehövligt och ger styrka.

Halla upplever att hon har blivit utsatt för rasistiska kommentarer och annan kränkande behandling var och varannan dag sedan hon började jobba på apotek. Förutom kommentarer som ”jävla svarting” har hon flera gånger blivit uppmanad att resa tillbaka dit hon kommer ifrån. Hon har även många gånger blivit bortvald av kunder när hon suttit vid receptdisken, kunder som krävt att få bli expedierade av någon annan.

– Det som också har gjort ont är att även om jag alltid har arbetat efter regelboken och varit professionell i mitt bemötande mot kunderna så har jag ändå blivit stämplad som en problematisk medarbetare för att jag har kunnat säga ifrån när någon har kränkt mig.

Det värsta Halla har varit med om var när hon en gång blev så förolämpad och hotad av en kund att hon till sist nästan började gråta och därför bad en kollega ta över. Då kallade kunden på Hallas chef, som beordrade henne att be kunden om ursäkt, ta honom i hand och fortsätta expediera honom.

– Framför allt att tvingas ta honom i handen var fruktansvärt!

Det här var för några år sedan, när Halla var i början av sin karriär och hoppade runt på olika vikariat. I dag är hon anställd på ett apotek där flera av kollegorna också har utländsk bakgrund och hon har en bra chef.

När Halla nyligen hotades av en man som tyckte att hon skulle ”dra till sitt jävla Afrikaland” när han inte fick ut sin medicin därför att han saknade legitimation, såg hennes chef till att han polisanmäldes.

Jag är oerhört besviken på vad en del apoteksanställda säger om svenskarna

– Han hade själv utländsk bakgrund. Så det är inte bara svenskar som beter sig illa, säger Halla.

Adrijana, som härstammar från Jugoslavien, hävdar å sin sida att det aldrig är svenskar som kränker apotekspersonalen.

– Jag har jobbat på apotek i många år och har då också haft kollegor som är mörkhyade eller haft burka och jag har aldrig varit med om att en svensk har betett sig illa. Det är alltid män som själva har utländsk bakgrund som gör det. Så jag är oerhört besviken på vad en del apoteksanställda säger om svenskarna, säger hon.

– Men kanske har en del missförstått situationen eftersom det kan vara svårt att avgöra var männen kommer ifrån, om de är svenskar, turkar, iranier eller något annat. Eftersom jag aldrig upplevt vad de påstår så är jag väldigt osäker på om det är sanningen.

Elif, som är muslim och bär slöja, blev väldigt kränkt när en kvinna hon just hjälpt att få sin medicin plötsligt utbrast: ”Varför har du på dig halsduk inomhus, det här är ju Sverige!”

– Jag kände mig så utnyttjad. Först hjälper jag henne och sedan säger hon något sådant. Alltså hoppar på mig som person, trots att jag var på min arbetsplats, där jag inte heller kunde säga ifrån eftersom det var fler kunder i butiken.

Elif har också fått kommentarer som: ”Du ser inte klok ut” och ”Vi bor faktiskt i ett demokratiskt land” på grund av sin slöja. Men hon har också erfarenheter av kunder som vill föra en saklig diskussion om den.

– Det gör jag gärna. För då kan jag också förklara att ingen har tvingat mig att bära slöjan, att det är mitt eget val.

Flera av dem vi talat med poängterar att många av de kunder som uppträder illa inte är rasister. En del är psykiskt sjuka. Andra kan vara upprörda över att de just har fått ett tråkigt besked av en läkare eller över att de ännu inte kan hämta ut sin medicin.

Det värsta är att man blir så misstänksam

– Men så finns det rasister. Och man brukar känna det direkt när de kommer in i butiken. Man kan se det på deras kroppsspråk, säger Aischa.

– Det värsta är att man blir så misstänksam. Att man kan undra om nästa kund också tänker så här. Och eftersom ändå majoriteten är trevliga så är det väldigt tråkigt, säger Halla.

För att må bättre på jobbet har hon varit tvungen att jobba mycket med sig själv, förklarar hon. Detta för att kunna acceptera att vissa människor inte är bra personer och att det inte finns något hon kan göra åt det. Att hon bara kan påverka hur hon själv mår.

– Men det har varit svårt och tagit lång tid att komma dit.

Fotnot: Aischa, Halla, Adrijana och Elif heter egentligen något annat.

 

Unionen: "Helt oacceptabelt"

Att personal utsätts för påhopp är oacceptabelt och väldigt allvarligt. Arbetsgivarna måste ta problemet på allvar. Det menar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

Ett väldigt bra verktyg för att hantera sådana här situationer är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, påpekar Shadé Jalali.

– Det är också väldigt viktigt att kollegor agerar när man upptäcker att en arbetskamrat blir utsatt för något. Det kan vara en enkel handling, som att man ställer sig bredvid sin kollega för att visa att den inte är ensam. Eller att man avbryter ett verbalt påhopp genom att tala om att det personen säger inte är acceptabelt och ber den att gå därifrån.

Bra är också att ha en beredskap på arbetsplatsen genom att man tillsammans diskuterarar vilka situationer som kan uppstå och hur man då ska agera.

– Det är också viktigt att inte särbehandla rasism. Alla som jobbar i yrken där man har kunder eller patienter kan bli utsatta för alla möjliga sorters påhopp. Det som är viktigt är att man alltid backar upp varandra och att arbetsgivaren ger stöd genom att tydligt markera att man ställer sig på den anställdes sida, säger Shadé Jalali.

ETT VÄXANDE PROBLEM

Nyligen avslöjade SVT Nyheter att rasism mot apoteksanställda med utländsk bakgrund har blivit ett allt större problem.

Kronans apotek har informerat personalen om att kunder som utsätter anställda för rasism ska polisanmälas. Flera av Apotek Hjärtas kunder har polisanmälts och sedan Apoteket AB drivit ett fall till rättegång har en man dömts till dagsböter för brottet förolämpning.

Apotekskedjorna försöker också hitta andra sätt att hantera problemet.

– Vi känner att vi måste prata mer om det här i våra utbildningar, som stöd till chefer och medarbetare. Hur ska vi göra? Vi har ett ansvar att hjälpa kunder, men det är inte okej att de beter sig hur som helst, säger Magnus Frisk, pressansvarig på Apoteket AB, till SVT Nyheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket