Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här får ingen jobba mer än 40 timmar i veckan

Kontoret släcks klockan 17 och ingen tillåts jobba mer än 40 timmar per vecka. När de anställda på startup-bolaget Mentimeter fick mer tid till saker de mår bra av ökade kreativiteten på företaget.
Ola Rennstam Publicerad 25 november 2020, kl 09:48
Shutterstock (montage Kollega)
Mentimeters 40-timmarsbegränsning och tydliga uppmaning att välja bort arbetsuppgifter har gett medarbetarna tid till återhämtning. Shutterstock (montage Kollega)

Att jobba på innovativa och växande startup-bolag tilltalar många – inte minst unga högpresterande personer. Miljön är kreativ och utvecklande, men samtidigt rapporteras det om en kultur där både chefer och medarbetare förväntas arbeta från morgon till kväll i ett högt tempo. Stressen att alltid leverera i kombination med få möjligheter till nödvändig återhämtning kan leda till utmattning och psykisk ohälsa.

Men det finns de som väljer en annan väg. På startup-bolaget Mentimeter, som utvecklar digitala lösningar för mötesinteraktion, ska ingen jobba mer än 40 timmar i veckan. Tanken med begränsningen är att skapa tid för välmående, reflektion och bättre prioriteringar.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

– En av våra kärnvärderingar är att arbeta smart. I det ingår att alla har ett eget ansvar att inte arbeta mer än 40 timmar per vecka. Huvudbudskapet är att göra rätt saker, inte multitaska eller fokusera på att göra allt. Det handlar mycket om att välja bort, och alla ska känna sig trygga att ta upp det med sin chef eller sitt team utan att få en stämpel att man inte presterar, säger Anna Gullstrand, HR-chef.

För att bygga en sådan kultur har alla medarbetare täta samtal om arbetsbelastning och stress i olika forum då man också kan få hjälp att prioritera. Enligt Mentimeters filosofi skapar mer tid till familj och vänner och andra fritidsaktiviteter ett välbefinnande vilket i sin tur gynnar kreativitet och prestation bland medarbetarna.

– Företaget växer och vi behöver ha en hög innovationsnivå för att kunna ta nästa steg. Den pressen kommer utifrån och vi behöver ha verktyg för att hantera den. Ska man bli kreativ och tänka större tankar behöver man pauser för att få tillgång till tidigare upplevelser och erfarenheter, säger Anna Gullstrand.

Emma Cullen, content director, har arbetat på Mentimeter i tre år och upplever 40-timmarsvecka som enbart positiv.

– Jag har jobbat på andra startups där det har funnits en förväntan att man ska jobba hela tiden. Här får jag tid till ett liv utan för jobbet, det ger energi så jag kan jobba mer effektivt. Men jag tror bara att det funkar om alla, inklusive alla chefer, följer det och att det verkligen är ok att gå hem när man jobbat sina timmar, säger hon.

Kan det inte vara stressande att ha en deadline som måste hållas när man inte kan jobba över?
– Ibland måste man så klart arbeta en timma extra men då är det viktigt att man ser till att sluta tidigare en annan dag. Men framför allt har man ett eget ansvar att prata med sin chef i god tid om man inte hinner klart i tid. Oftast är det inget problem om man har god planering. Man får lära sig att jobba på ett smart sätt, ibland räcker det med good enough.

Läs mer: Jobb i tid och otid

På startup-bolagets kontor i centrala Stockholm är ambitionen att det ska vara tomt efter klockan fem.

– Alla, även de som inte har barn, packar ihop sina saker och går hem då – inte bara vi som måste hämta på förskolan. Vi har skapat en kultur som gör att ingen tittar snett när någon stänger datorn och går hem på eftermiddagen, det är ju så man ska göra. Men självklart är det tillåtet att jobba på kvällarna, att få välja när man vill utföra sitt arbete är också en del av att skapa balans i tillvaron, säger Anna Gullstrand.

2016 bestod Mentimeter av en liten grupp unga medarbetare, ju mer företaget växte desto mer blev det att göra. Till sist blev det ohållbart och ledningen bestämde sig för att tänka om och tog fram de kärnvärderingar som man nu lever efter.

– Alla bara sprang rakt fram, det blev ganska rörigt när alla bara körde på. Det var då vi insåg att vi behövde prata om vilken kultur vi vill uppmuntra och vilket bolag vi egentligen vill vara. Vi ville jobba hållbart och behålla vår personal länge.

I dag har Mentimeter 110 anställda. En månad om året flyttar kontoret utomlands eftersom man märkt att miljöombyte och att uppleva saker tillsammans leder till kreativitet och främjar samarbete mellan olika delar av bolaget. Det är frivilligt att följa med och hur länge man vill stanna. I februari i år var medarbetarna i Madrid, tidigare har man arbetat från San Fransisco, Barcelona, Lissabon och Palermo.

Övertid

  • Övertid är extraarbete som arbetsgivaren kan beordra dig trots att din ordinarie arbetstid är slut.
  • Som övertid räknas all arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete.
  • Det får maximalt tas ut med 48 timmar under fyra veckor (eller 50 timmar under en kalendermånad) och taket är 200 timmar per år enligt lag. I nästan samtliga Unionens kollektivavtal är övertidstaket 150 timmar.
  • Att byta övertidsersättning mot extrasemester är i de flesta fall en dålig affär. Mer info finns på Unionen.se 
Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.