Spelutvecklingen är en av Sveriges snabbast växande branscher, med en årsförsäljning på runt 25 miljarder kronor. Experter menar att den är en ny slags basindustri och att den kan bli en av Sveriges viktigaste exporter.
Branschen går på högvarv och så verkar även spelens utvecklare göra. I Unionens rapport om spelbranschen från 2020 uppgav 77 procent av de svarande att de har crunch – det vill säga perioder av omfattande övertid – på sin arbetsplats. 50 procent svarade att de hade ohälsosamt mycket crunch.
Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning
Samtidigt är det få företag i branschen som har kollektivavtal. Kollega har gått igenom intresseorganisationen Dataspelsbranschens drygt 70 medlemsföretag, samt bett Unionen om uppgifter på företag med kollektivavtal, och hittar bara några få som är anslutna.
- Två av EA:s (Electronic Arts) svenska studios – Dice (EA Digital Illusions CE) och EA Gothenburg – har avtal.
- Paradox, Toca Boca och Thunderful Games är ytterligare företag som har tecknat kollektivavtal.
- Göteborgsbaserade Thunderful Games är en sammanslagning av Zoink och Image & Form och äger dessutom Karlshamnstudion The Station.
Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år
Det är svårt att veta exakt hur många spelutvecklarföretag som finns och är aktiva. Enligt Dataspelsbranschen rör det sig om runt 450. Unionen angav i sin rapport 400. En siffra däremellan ger en kollektivanslutningsgrad på ungefär en procent.
”Finns ingen motvilja”
Per Strömbäck, talesperson på Dataspelsbranschen, menar att en anledning till att så få företag har kollektivavtal är att branschen är ung.
– Det är de etablerade bolagen som tecknar kollektivavtal. 
Och de företag som tecknar kollektivavtal är nöjda med det. Det är ganska nyligen som företagen i vår bransch har börjat ansluta sig till kollektivavtal, och även om det är ganska få just nu så ökar antalet. I takt med att företagen blir större och mer etablerade blir den här frågan mer aktuell.
Strömbäck säger att det ”generellt inte” finns någon motvilja från företagen att skaffa kollektivavtal. Däremot menar han att det finns frågetecken i branschen kring innehållet i avtalen, bland annat hur avtalet är utformat för utländsk arbetskraft – en stor grupp bland spelutvecklare – samt arbetsmiljön för distansarbetare.
– Vi har stött på att förväntningarna på vad som ska finnas i våra kollektivavtal inte riktigt har infriats. Det finns frågor som arbetsgivaren vill ha hjälp med i vår bransch, som inte ryms inom ramen för kollektivavtalen.
Trots få kollektivavtal menar Strömbäck att villkoren inom branschen är tämligen goda. Det råder just nu stor arbetskraftsbrist, vilket enligt honom gynnar spelutvecklarna.
– Våra medlemmar slåss om att hitta de bästa medarbetarna och fler medarbetare. Det är den största bristen just nu. Det är ingen brist på efterfrågan, kapital eller idéer, utan vi skulle anställa många fler om det fanns fler att anställa. Det är en bra utgångspunkt för löntagare. De har ett bra förhandlingsläge.
Unionen: De vill inte ha fackligt inflytande
Yvonne Lo-Alfredsson är ombudsman på Unionen och arbetar för att fler spelföretag ska skaffa kollektivavtal. Enligt henne finns det motstånd från vissa företag att ansluta sig.
– Det ena är att företaget inte vill ha fackligt inflytande. Man vill kunna bestämma själv över sitt företag och organisation. Man vill inte ha kravet att behöva förhandla om organisationsförändringar, säger hon.
Det andra är att kollektivavtal anses vara ”lite mossigt”, berättar Lo-Alfredsson. Hon säger att företagen hellre än att teckna avtal, exempelvis lägger tjänstepension på samma nivå som kollektivavtalet, ger anställda sjuk- och föräldralön, samt erbjuder andra förmåner.
Det är i sig bra, menar Lo-Alfredsson, men det ger inte samma trygghet för de anställda som ett avtal.
– Om det inte står i arbetsgivaravtalet att de har rätt till förmånerna är det ensidigt. De kan försöka matcha kollektivavtalet med lika hög tjänstepension, eller att de erbjuder föräldra- och sjuklön, men står det inte i avtalet behöver företaget inte hålla det om det går dåligt för företaget. Då kan de ta bort det.
”Vi kan slåss för våra medlemmar”
Paradox, ett av Sveriges största spelföretag, tecknade kollektivavtal för ett år sedan. Sedan dess har rätt mycket blivit bättre: De har mer inflytande, fått bättre regler och villkor för övertidsarbete, bonusar räknas in till pensionen, de får högre pension och lägre avgift.
Henrik Hansson, fackklubbsordförande på Paradox, om kollektivavtalet:
– Det känns som att vi kan slåss för våra medlemmar. En chef kan inte bara göra vad den vill, utan de måste följa de policys och procedurer som finns på företaget mer noggrant. Och om något går fel finns vi där och kan hjälpa våra medlemmar. Vi kan starta förhandlingar och be om information om det är en grupp av medlemmar som känner att arbetsmiljön inte är bra.
Foto på Per Strömbäck: Björn Mattisson
