Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Ovanlig klubb på PR-byrå

I PR-världen är fackligt inflytande extremt ovanligt. Det är något som Tobias Vestergren vill ändra på. Han tog saken i egna händer och startade Unionenklubb på sitt företag, PR-byrån Reformklubben.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 juni 2016, kl 15:54
Colourbox
Endast tio procent av pr-byråer har kollektivavtal och endast ett fåtal har fackklubb. Colourbox

Kollektivavtal sägs finnas på cirka tio procent av landets PR-byråer och antalet byråer där det finns fackklubbar kan räknas på ena handens fingrar.

- Det är en skam att så få har avtal. Jag hoppas att det här sänder en signal. Det är inte hållbart att en bransch ska vara så dåligt facklig ansluten, säger PR-konsulten Tobias Vestergren.

Reformklubben och dotterföretaget Reform Act, tillsammans med cirka 40 anställda, tillhörde tidigare skaran av PR-byråer som hade avtal. Sedan en dryg vecka finns där också klubb.

När Tobias Vestergren började på företaget i höstas blev han varse att det saknades klubb. Nu är han dess förste ordförande. Han poängterar att klubben inte bildades på grund av något akut problem eller missnöje.

Läs mer: Glest med kollektivavtal i PR-branschen 

- Det är ett bra företag, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre. Vi vill tillsammans med arbetsgivaren driva frågor som är bra för alla på företaget. Vi vill ha mer inflytande, vi vill ha mer insyn och vi vill ha en dialog med ledningen, säger Tobias Vestergren.

- Det är viktigt att alla anställda är med på tåget vad gäller visionsarbete, ekonomi och satsning. Det är klart att vi hoppas på ännu mer öppenhet. Många konsulter har en tung arbetsbörda och jobbar många timmar, det skulle kunna gå att jobba mer flexibelt. Man måste kunna vara PR-konsult och ha familj och ett rikt privatliv. Det ska vara kul, det ska vara hälsosamt och det ska vara hållbart.

En anledning till att det fackliga engagemanget är lågt i branschen kan vara att PR-byråernas ledningar ofta ser på facket med misstänksamhet och ser en konflikt mellan att företaget ska tjäna pengar och att de anställda ska ha det bra, tror Tobias Vestergren som anser att det egentligen förhåller sig precis tvärtom: mår de anställda bra och har rättigheter som arbetstagare gör de ett bättre jobb.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

Det är en grundsyn som Reformklubbens ledning uppenbarligen delar.

- Vi fick stöd direkt, de sa att det är jättebra. Här har företaget varit ett föredöme. Att det finns en klubb kommer att vara bra för företaget, det kommer finnas en helt annan samsyn om fackklubben är med och tar vissa beslut. Jag tror definitivt att företaget kommer att vinna på att de anställda känner delaktighet, säger Tobias Vestergren som saknar facklig bakgrund och för vilken dörrarna till en ny värld har öppnats.

- Jag är jättetaggad på att jobba fackligt, nu ska jag utbilda mig ordentligt och ta alla chanser som ges.

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)