Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Anställda i Frankrike har numera rätt att strunta fullständigt i jobbmejl som kommer efter att de stämplat ut från arbetet. Från årsskiftet gäller en ny lag som ålägger franska företag att se till att personalen kopplar bort allt jobb när de är lediga.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Fransmän har från med i år rätt att strunta i jobbmejl när de har slutat för dagen eller har semester. Colourbox

Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid samt under ledighet och sjukdom, visar vissa undersökningar. Enligt en rapport från Unionen (2015) väljer var sjätte tjänsteman att jobba lite i smyg på semestern genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal.

Men i Frankrike kommer smygjobb att bli svårare. Redan våren 2014 tecknades avtal i Frankrike som innebar att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen måste stänga av sina telefoner efter klockan 18.

Nu går fransmännen ännu längre i sin strävan att få arbetstagarna att stressa mindre - sedan årsskiftet måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag förhandla fram tillgänglighetspolicys med personalen. Företagen blir skyldiga att se till att de anställda verkligen får en paus ifrån jobbet när de är lediga.

Anhängarna av den nya lagen, som antogs utan protester, menar att anställda som förväntas svara på jobbmejl efter kontorstid faktiskt inte får betalt för sin övertid och dessutom löper ökad risk för att drabbas av stress, utmattningsdepression, sömnsvårigheter och problem med sina relationer.

En studie gjord av forskare vid University of British Columbia visade att deltagare som begränsades till att kolla sin e-post endast tre gånger per dag var betydligt mindre stressade än deltagare som kunde kontrollera mejlen kontinuerligt. En annan studie gjord vid Colorado State University fann att även förväntningarna på att få jobbmejl efter kontorstid kan ha en negativ effekt på vårt välbefinnande.

Enligt Unionens undersökningar saknar två av tre tjänstemän i Sverige en policy för hur tillgängliga de förväntas vara under sin lediga tid. Omkring hälften har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet på jobbet.

När Volvo Personvagnar införde en policy för mejl för något år sedan resulterade det inte bara i nöjdare medarbetare utan också i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.