Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit allt vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds snart en stor studie om ohövlighet.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Hövlighet på jobbet kan minska stress och ohälsa samtidigt som det ökar engagemanget och arbetsgädjen. Pressmaster/Colourbox

Som Kollega tidigare har skrivit om utsätts många apoteksanställda för kränkningar på jobbet.

Läs mer: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Ännu har dock ingen större undersökning gjorts om hur vanligt ett otrevligt och respektlöst beteende är när det gäller arbetslivet i stort. Men av några få och mindre studier framgår ändå att så många som 99 procent av alla medarbetare kan ha bevittnat ett sådant ohövligt beteende och att mellan 96 och 98 procent själva har varit utsatta för det.

– Konsekvenserna kan handla om nedsatt produktivitet, minskat engagemang och att anställda säger upp sig, säger forskaren Dan Hasson vid Karolinska institutet som tillsammans med forskaren Karin Villaume leder den nu aktuella undersökningen.

Upprinnelsen till den var hans möte med två kanadensiska forskare som gjort en insats för att minska otrevliga och respektlösa beteenden på ett sjukhus. Det genom att ordna en rad seminarier och utbildningar där de anställda diskuterade sådant som vad hövlighet och ohövlighet är och vad man ska göra om någon är otrevlig och uppför sig respektlöst emot en.

– De effekter det fick var de mest dramatiska jag stött på under hela min karriär. Förutom att symtom som stress och ohälsa minskade samtidigt som arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade och relationerna förbättrades, gick sjukfrånvaron ner med hela 38 procent. Och i princip allt det här var alltså en direkt konsekvens av den ökade hövligheten inom organisationen, säger Dan Hasson.

Syftet med den nya studien är att i första hand ta reda på hur vanligt det är med ohövlighet på de svenska arbetsplatserna, och då framför allt inom handeln.

Man är också intresserad av vilken slags ohövlighet det handlar om vid olika slags kontakter på arbetsplatsen; i möten mellan personal och kunder, i relationen mellan kollegor och vid möten mellan medarbetare och chef.

Läs också: En vanlig dag på jobbet - hotad och utskälld

– Ur arbetsmiljöperspektiv är handeln särskilt intressant, då den sysselsätter 11 procent av den arbetsföra delen av befolkningen. Men också därför att den för många unga innebär en introduktion till arbetslivet och deras erfarenheter sedan kan få konsekvenser för det  fortsatta arbetslivet, säger Dan Hasson.

Han hoppas också att studien ska ge goda exempel på hur man hanterar ohövlighet på arbetsplatserna.

– Om man har strategier för att upptäcka, stävja eller motverka ohövlighet så vill vi gärna veta det. För kanske är det goda exempel som vi kan sprida, säger Dan Hasson.

Förhoppningen är att upp till 40 000 anställa ska svara på de enkäter som ligger till grund för undersökningen.

– Vi vet ännu inte hur många företag som vill vara med i studien. Men i dagsläget har bland annat ett par apotekskedjor och flera företag inom dagligvaruhandeln visat intresse.

Studien finansieras av Handelsrådet, en stiftelse som bland annat ägs av Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen. Dan Hasson hoppas att han senare får finansiering till en ytterligare undersökning där de effektfulla metoder man eventuellt nu kommer att hitta i större skala testas i olika delar av handeln.

– Vi vill också använda oss av den kanadensiska metoden eftersom det nu är en väldigt beprövad metod som används i flera länder. Allt för att i förlängningen bidra till en tryggare, mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö, säger Dan Hasson.

Läs också: Att vara trevlig lönar sig - om du är man

Den kanadensiska metoden

Går kort och förenklat ut på att man utbildar en processledare i organisationen som leder ett antal seminarier där alla anställda får utbildning om hövlighet och ohövlighet. Man tar sedan fram strategier för hur man visar hövlighet och vad man gör om någon har ett otrevligt och respektlöst beteende. Det kan exempelvis handla om att bestämma vad man gör om någon kommer till jobbet och är vresig och att fundera över vad ens agerande får för konsekvenser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.