Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Idrottsförbunden röstar för hårda tag mot matchfixning

Nu i helgen tas beslut om nya regler för att stävja matchfixning. Det är riksidrottsstämma och det förslag som lagts innebär ordentliga straffsanktioner mot den som medverkar till eller underlåter att anmäla misstänkt manipulation av idrottslig verksamhet. Så här resonerar förbunden.
Gabriella Westberg Publicerad 29 maj 2015, kl 16:06
Ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm
På fredagen samlades ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm. På frågan om hur de skulle agera om de såg eller hörde en spelarkollega få "ett erbjudande de inte kunde tacka nej till" om att manipulera matchresultatet svarade de: Anmäla till polisen! Foto: Kollega

Förslaget på nytt regelverk togs fram i höstas och är i mångt och mycket en kopia av det regelverk riksidrotten har på dopingområdet. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv finns flera problem med förslaget. Men inom idrottsförbunden tror många att hårdhandskarna är precis vad som krävs för att stoppa utvecklingen med fixade matcher.

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

Anders Hübinette är förbundsjurist för Svenska Fotbollförbundet, men även ledamot i Riksidrottsförbundets stadgekommitté och har därigenom varit med att ta fram det nya förslaget. Inom hans sport är matchfixningen ett konkret problem.

- Fotbollen är störst i alla avseenden, även i det här tråkiga sammanhanget. Matchfixningen är ett stort och allvarligt hot mot all tävlingsidrott. Vi behöver ett verkningsfullt verktyg, säger han och varnar för att situationen kan utvecklas som i delar av Asien där i princip hälften av alla matcher lär vara riggade.

Han tror att förslaget som lagts fram, med straffsanktioner också mot den som inte själv är inblandad men som haft anledning att misstänka något, är rimligt.

- Men vi får väl se vad stämman säger, om det upplevs som ett vettigt förslag eller inte.

Troligt är att förslaget klubbas. Det skickades ut på remiss under hösten 2014. Sedan dess har 11 av sammanlagt 70 specialförbund, som är medlemmar i RF, inkommit med synpunkter. Enligt Anders Hübinette har nästan alla samstämmigt varit för förslaget.

- Svenska Fotbollsförbundet, har tillstyrkt förslaget blankt. Det kan jag säga med reservation mot att något skulle dyka upp i debatten i helgen och få representanterna på plats att ändra ståndpunkt, men inställningen hittills har varit att stå helt bakom förslaget.

Till skillnad från fotbollen är ishockeyn ännu inte så hårt utsatt för matchfixning. Men det förekommer. På Svenska Hockeyförbundet håller man frågan under observation, berättar förbundets ordförande Christer Englund. Han menar att anmälningsplikten i RF:s förslag är tung, men står ändå bakom det.

- Det kan bli tufft för en del, det ingår ju att man ska ange sina egna kollegor. Men jag tror att det är nödvändigt att även de som utsätts för att andra kollegor i laget manipulerar får det trycket på sig. Annars blundar man bara.

Han konstaterar att det på sätt och vis innebär ett angiverisystem, men tror ändå att ändamålet helgar medlen, och understryker att syftet är att undvika brott.

- Misstanke ska ju anges innan brottet begås. Det ska vara preventivt.

En professionell spelare som av någon anledning inte anmäler en misstanke kan enligt förslaget i praktiken bli avstängd från att utöva sitt yrke i flera år, vilket Sico, som organiserar hockeyspelare reagerat på. Det tycker inte Christer Englund är något större problem.

- Man blir av med jobbet om man inte följer de regler som finns. På samma sätt som med dopning. Den som är professionell ska vara ännu mer proffs när det gäller att följa reglerna.

Svenska Hockeyförbundet kommer också att rösta för att RF:s förslag går igenom.

Ann Sofi Thelin var den som författade Svenska Basketförbundets remissvar på RF:s regelverksförslag. Just basketen har drabbats av flera skandaler med riggade matcher på senare tid, som också omnämnts mycket i media. Därför jobbar förbundet hårt med frågan nu, säger hon.

- Vi ställer oss bakom förslaget. Vi hade också förslag på hur man skulle utöka det, till att omfatta spelare i högre grad.

Även Ann Sofi Thelin inser att det är ett kraftfullt åtgärdspaket som kan drabba även den som inte själv agerat brottsligt, men hon ser inte att det finns något alternativ.

- Ska man kunna gå in i kaklet med det här och stoppa matchfixningen måste man ta till kraftiga åtgärder. Jag tror att det är en bra början att dra in alla, att alla får anmälningsplikt. Det har ju visat sig tidigare att det är många som har vetat om att det sker, men inte sagt något.

Ann Sofi Thelin har själv haft kontakt med en spelare som hotats med våld mot sig och sin familj om hen inte la sig i en match. Är det rimligt, som i förslaget, att en professionell spelare i praktiken kan förhindras utöva sitt yrke om hen i en sådan situation inte vågar anmäla?

- Vad har vi för val? Man får inte vara rädd för att stå upp mot brottssyndikaten!

Bland de inkomna remissvaren är det ett förbund som uttryckt kritik mot delar av förslaget, Svenska Golfförbundet. För golfsporten är det än så länge mycket få tävlingar som är föremål för vadhållning, skriver Svenska Golfförbundet i sitt remissvar.

”Oaktat detta förhållande har golfsporten under de senaste åren drabbats av flera allvarliga fall av manipulation av tävlingsresultaten. Det kan inte heller uteslutas att det har skett eller sker illegal vadhållning som i sin tur triggar spelare att medverka till manipulation av tävlingsresultaten.”

Golfförbundet, SGF, är positiva till krafttagen mot matchfixningen, men har en hel del invändningar mot det lagda förslaget på åtgärder. Bland annat är de skeptiska till att lyfta ut vissa frågor i egna reglementen, som dopning och nu även matchfixning. Dessutom anser man att reglementet innehåller ”flera avvikelser som går långt utanför de ramar som gäller enligt RF:s stadgar, bland annat rörande påföljderna och preskriptionstiden.”

SGF vill ha en tydligare skrivning om att uppsåt måste ha funnits för att sanktion ska kunna utdelas, än som i det liggande förslaget.

Sammantaget andas förslaget en syn på att bestraffningsorganen hellre ska fälla än fria. SGF utgår från att detta inte är avsikten, men eftersom reglementet innehåller så många andra instruktioner bör texten kompletteras med följande mening: ”I tveksamma fall ska hellre frias än fällas”. Beviskravet bör också (…) vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den anmälde har gjort sig skyldig till en straffbar förseelse.

Fotbollsproffsens spelarförening och Unionens idrottssektion Sico, som organiserar de anställda spelarna, är inte formella remissinstanser till Riksidrottsförbundet, men inkom ändå med synpunkter. Läs SICO:s remissvar här.  

Båda spelarorganisationerna har uttryckt kritik mot förslaget och bland annat lyft att regelverket krockar med arbetsrätten.

- De vill skydda sina medlemmar och deras intressen, såklart. Även om de inte utgör någon formell remissinstans måste vi lyssna och beakta om det är något att inhämta där. Men vi har inte gått dem till mötes i alla delar, nej, konstaterar Anders Hübinette.

Beslutet tas på lördagsförmiddagen. Riksidrottsstyrelsen sänder stämman live.

Brå utreder matchfixning

I höstas gav Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet, Brå, att utreda matchfixningen.

Syftet med förstudien är att få kännedom om hur uppgjorda matcher fungerar och vilka aktörer som medverkar och ska svara på:

  • Vilka typer av upplägg som finns vid olika matcher
  • Hur organisations-strukturerna ser ut när det gäller bland annat logistik och penningflöden
  • Vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som bedöms vara mest effektiva

Utredningen finansieras av Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska spel och beräknas vara klar till sommaren. 

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."