Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regler mot matchfixning krockar med arbetsrätten

Svensk idrott föreslår nya regler för att komma till rätta med matchfixning. Hårda regler, med ett maxstraff på avstängning i tio år. Unionen är skeptiskt till flera punkter och menar att reglerna krockar med arbetsrätten.
– I regelverket låtsas man att det inte finns sådant som anställningsskydd, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Linnea Andersson, Gabriella Westberg Publicerad 29 maj 2015, kl 16:06
Robert Granström/TT
Enligt Riksidrottsförbundets förslag på nytt regelverk för att stävja matchfixning kan en professionell spelare riskera att bli avstängd och därigenom förhindrad att utöva sitt yrke i upp till tio år, om en misstanke eller ett erbjudande om att manipulera ett matchresultat inte anmäls. Orimligt, tycker Unionen. På bilden Skellefteå AIK:s David Rundblad. Robert Granström/TT

 

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

På fredagen inleddes Riksidrottsmötet, då ledare inom svensk idrott samlas för att bestämma riktning för idrotten. Stämman ska bland annat besluta om ett nytt reglemente för uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, samt hur idrottsrörelsen ska arbeta mot det.

De flesta inom idrottsrörelsen instämmer i att uppgjorda matcher och vadhållning är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. Men det reglemente som Riksidrottsstyrelsen (RS) föreslagit och som Riksidrottsförbundet (RF) troligen kommer att klubba igenom i helgen, innehåller tuffa sanktioner och påföljder. Inte bara för den som själv är inblandad i någon form av manipulation av matchresultat: låter du bli att anmäla att du misstänker någon annan eller låter bli att anmäla om du själv blivit utsatt för hot eller påtryckning från någon som vill att du ska påverka ett resultat, risker du också att straffas. Även om du stått emot hoten och spelat ärligt.  

Allt fler professionella idrottare organiserar sig fackligt, framför allt inom fotboll, basket och handboll, för att få till bättre anställningsvillkor som överensstämmer med rådande villkor inom andra branscher. Det visar bland annat Unionens trendspaning för organisationer och föreningar som presenterades i veckan. Unionen företräder tillsammans med Sico många professionella idrottare, framför allt hockeyspelare.

Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt, håller med om att det är ett gemensamt ansvar att stävja läggmatcher om de förekommer men är kritisk till flera delar i förslaget. Bland annat att en person kan dömas till avstängning* i som mest tio år.

– För Unionen, som spelarnas fackförbund, är det värsta att man verkar strunta helt i arbetsrätten. Att man i regelverket låtsas som att det inte finns sådant som anställningsskydd. Det kommer vi självklart inte att acceptera, utan se till att få det prövat, säger Martin Wästfelt.

Men han tycker att det är dumt att skapa klarhet först efter en prövning, i stället för att ta fram ett regelverk i samklang med andra lagar och regler redan från början. Eftersom professionalismen ökar inom idrotten och allt fler har idrott som yrke är det, enligt Wästfelt, särskilt viktigt att det är ordning och reda och att anställda ”naturligtvis ska omfattas av kollektivavtal”.

Stefan Bessman, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, säger att det är skilda prövningar för avstängning och eventuell uppsägning eller avskedande.

– Om det är så att arbetsgivaren, i det här fallet en klubb eller ett idrotts AB, tar till kontraktuella påföljder i anställningsförhållandet så får det prövas separat. Det är ingen prövning som sker inom idrotten, utan är i så fall en arbetsrättslig prövning, säger Stefan Bessman.

Men vilket förbund vill ha kvar en spelare som inte får spela?
– Med det som utgångspunkt kan det ju bli besvärligt. Frågan är i och för sig hur lång avstängningstid det skulle handla om.

Stefan Bessman poängterar dock att avstängning som påföljd främst är avsett för dem som själva organiserar och deltar i olovlig vadhållning.

– För underlåtenhet att anmäla kommer avstängning inte att vara normalfallet. Utan det gäller i så fall extrema undantag av mycket grova fall, där någon har befunnit sig mitt i ett organiserat och grovt kriminellt nätverk men inte själv deltagit. Men jag har svårt att se att man skulle komma till avstängning ens då.

Sverige är generellt sett försiktigt med anmälningsplikt när det gäller brott. Det är i princip bara när det gäller sådana allvarliga brott som mord och mordbrand som anmälningsplikt råder. Martin Wästfelt är också kritisk till att Riksidrottsstyrelsen väljer att ta till så drastiska påföljder för att komma till rätta med fulspelet, att sanktionerna inte står i proportion till det man vill uppnå. Dessutom tycker han att det bygger ett obehagligt klimat med anonyma tips och angiverisystem.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet? Det försätter personer som inte själva varit oaktsamma eller begått något fel i en väldigt svår sits. Det förekommer kriminella i den typen av verksamhet, säger Martin Wästfelt.

Han ger ett hypotetiskt exempel med en spelare som får ett förslag om att lägga sig i en match, men nekar. Låter spelaren bli att anmäla det riskerar hen långtgående sanktioner, men anmäler spelaren kanske hen blir utsatt för hot och våld.

Stefan Bessman säger att anmälningsplikten är en gränsdragningsfråga som inte är lätt, men att de ändå har kommit fram till att det är nödvändigt och att det måste finnas ett effektivt system för att hantera det stora problemet med matchfixning.

– Deltar man i organiserad idrott och ser grovt fusk utan att på något sätt protesterar eller ger det till känna, så gör man sig, tycker vi, till en del av problemet. Då accepterar man fusket, säger Bessman.

Hur tror du att det påverkar stämningen och arbetsmiljön för spelare som förväntas ange sina kollegor, och även ange misstankar?
– Du ska ha rätt mycket på fötterna för att det ska vara rimlig misstanke.

I regelverket finns möjligheten att, till sitt försvar, ta upp att man blivit hotad, påminner Stefan Bessman.

Unionen/Sico har kommit med synpunkter på förslaget, trots att de inte är remissinstanser till Riksidrottsförbundet. (länk).

Läs hela Riksidrottsstyrelsen förslag Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. 

 

*Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något Specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet. För fall som rör manipulation ska straffet vara minst ett år. Ur reglementet: Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande.

Unionens/Sicos främsta invändningar mot RS förslag:

  • Det är ett angiverisystem
  • Funktionärers och domares utsagor tillmäts större vikt än spelares
  • Bevisbördan ligger tungt på den som anmäler
  • Påföljderna/sanktionerna är extremt tunga

 

Sico, ishockeyspelares centralorganisation, har till uppgift att tillvara ta medlemmars idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen i deras roll som arbetstagare och spelare. Att företräda dem i förhållande till arbetsgivaren, klubbarna/föreningarna, deras organisationer (SHL och AHF) samt till Svenska Ishockeyförbundet (SIF).

Sico har ett nära samarbete med Unionen.

Sico och Unionens uppgift

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.