Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikten på ABB löst

I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.
Anita Täpp Publicerad
Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT
Innehållet i uppgörelsen mellan facken och ABB är hemlig. Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till skadeståndskravet den försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi som blev känd i december i fjol.

Läs mer: ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Det är en affär som har uppskattats vara värd 100 miljarder kronor och omfatta 4 150 ABB-anställda i Sverige.

När nyheten kom blev de fem fackförbunden på ABB – förutom Unionen också Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Metall och Pappers – tagna på sängen. Först sedan företagsledningen meddelat att affären var ett faktum, blev de kallade till möte.

Eftersom facken anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera bolagsstyrelse och fack om försäljning stämde de senare ABB på en procent av försäljningsbeloppet, motsvarande en miljard kronor.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

Sedan en nyligen hållen lokal tvisteförhandling strandat, då facken inte ansåg att ABB:s bud var seriösa, hölls i fredags en central förhandling där tvisten löstes.

Läs mer: "ABB:s bud inte seriösa"

Hur uppgörelsen ser ut är dock, enligt Dagens Arbete, sekretessbelagd. Till tidningen säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic:

– Vi hittade en lösning som parterna kunde acceptera. Vi blev överens, tvisten är löst. Därmed finns inget mer att säga.

Inte heller Yvonne Norgren, klubbordförande på ABB i Ludvika, avslöjar något om uppgörelsen, förutom att den var enkel att göra.

I en tidigare intervju i Kollega har Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm, sagt att ni har förstått att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men att några miljoner, så att varje organisation får mellan 300 000 och 500 000 kronor, är realistiskt. Uppnådde ni det?

– Eftersom vår uppgörelse är sekretessbelagd kan jag inte svara på det, säger Yvonne Norgren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.