Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Kvinnor får 6 000 mindre i pension

Det ojämlika arbetslivet leder till en ojämlik pension. Ett sätt att råda bot på det kan vara att dela lika på pensionspengarna vid en skilsmässa. Men det är en kontroversiell idé.
Anita Täpp Publicerad 13 mars 2019, kl 14:53
www.colourbox.com
Ojämlikt arbetsliv ger kvinnor lägre pension. www.colourbox.com

I dag får kvinnliga pensionärer ungefär två tredjedelar av männens pension. I genomsnitt handlar det om en pension för kvinnor på cirka 16 400 kronor per månad medan männen får cirka 22 600 kronor, enligt uppgift från Pensionsmyndigheten. Det här medför också att fler kvinnor än män är beroende av garantipension och bostadstillägg för att klara sin ekonomi som pensionärer.

Och ojämlikheten kan bestå under lång tid framöver. Några orsaker är att kvinnor fortfarande generellt sett har lägre lön än männen liksom att de i högre utsträckning också är föräldralediga, jobbar deltid och vabbar. Fortfarande får färre kvinnor än män tjänstepension och blir också pensionärer tidigare.

Flera politiska förslag finns nu för att få till mer jämställda pensioner.  En fråga som flera gånger har utretts är om den allmänna pensionen och tjänstepensionen borde ingå i en bodelning. Det vill säga att dessa pensioner – precis som man i dag oftast gör med allt privat pensionssparande – ska delas lika vid en skilsmässa.

Läs mer: Rekordmånga tar ut pension på kort tid

En kritik som förts fram är att utvecklingen mot ett mer jämställt arbetsliv då kan dämpas. Alltså att det skulle leda till att den som tjänar minst i ett förhållande skulle stanna hemma mer.

– När staten har utrett det här har man nästan alltid landat i samma slutsats. Att en sådan här lösning påminner om hur det var under sambeskattningens dagar och då inte skulle främja ett arbetskraftsdeltagande och rättvisa villkor på arbetsmarknaden, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på pensionsbolaget AMF.

– Antingen får man vara inriktad på att rätta till de här ojämlikheterna i efterhand, vilket det finns uppenbara nackdelar med, eller också går man till kärnan av problemet. Det vill säga att kvinnor har en svagare ställning på arbetsmarknaden och fokuserar på det.

Enligt en undersökning som AMF låtit göra, bland dem som är 55 år och äldre, tycker 32 procent att de ojämställda pensionerna bör lösas genom att pensionssystemet kompenserar för det. Och då skulle alltså en bodelning av all pension kunna var en lösning.

När det gäller den enda möjlighet till att dela med sig av sin pension som finns i dag; att man överför sin premiepensionsrätt till sin partner om hon eller han har lägre lön eller deltidsarbetar, är dock intresset väldigt ljumt.

Trots att den möjligheten nu har funnits i över tjugo år, och i dag också har blivit billigare och enklare att göra, är det ännu bara drygt 16 000 personer som gjort det. Vilket motsvarar mindre än en procent av alla som kan göra det.

 

 

 

Tjänstepension

Kvinnors inbetalningar till tjänstepension i förhållande till mäns:

Ålder Procent

25–34 år 63

35–44 år 71

45–54 år 72

55–64 år 77

Snitt alla 73

Källa: AMF, TT

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. 

Pension

Riskabelt att jobba och samtidigt ta ut pension

Sugen på att fortsätta jobba men samtidig ta ut din allmänna pension och placera den på börsen? Se upp! Det kan få oväntade negativa följder, varnar Pensionsmyndigheten.
Anita Täpp Publicerad 30 november 2022, kl 06:00
Man i senare delen av karriären sitter bredvid yngre man framför datorn.
Att fortsätta jobba och samtidigt ta ut sin allmänna pension, och investera den i aktier, kan innebära ekonomiska risker. Foto: Shutterstock

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

 Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

Innan du skriver på . . .

. . . bör du få rådgivarens svar på följande frågor: 

  • Hur påverkas din pension på lång sikt, exempelvis vid 70 och 75 års ålder, när de placerade pengarna ha tagit slut?
  • Hur stor blir kostnaden för samtliga avgifter, som kapital-, års- och fondavgifter, för att förvalta pengarna?  
  • Hur kommer din framtida pension att påverkas vid en negativ utveckling på börsen?
  • Har du rätt att avbryta sparandet om du exempelvis vill göra det om ett år och kommer det i så fall att kosta dig något?