Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Las: Det förhandlar parterna om

Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.
Ola Rennstam Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadens parter tittar bland annat på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vilhelm Stokstad / TT

Den 1 juni presenterades den statliga utredning om reformerad arbetsrätt, som var ett krav från regeringens samarbetspartier i det så kallade januariavtalet. Enligt förslaget ska det bli fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Förslaget mötte omedelbart kritik, både från fackligt håll och från ledande socialdemokrater och vänsterpartister.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Tanken är att förslaget ska bli lag från och med 2022 såvida inte arbetsmarknadens parter träffar en överenskommelse. Svenskt Näringsliv, LO och PTK pausade förhandlingarna, på grund av avtalsrörelsen, men kommer att återuppta dem i augusti. Senast den sista september ska man ha kommit överens.

Sedan i vintras har parterna bedrivit fördjupningsstudier på tre områden för att underlätta fortsatta förhandlingar. Det handlar om anställningsskydd, omställning vid uppsägning och en ny a-kassemodell.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Under fredagen presenterades innehållet: Utredarna har bland annat tittat på uppluckring av reglerna för uppsägningar och turordning, att slopa anställningsformen allmän visstid och att minska möjligheterna till så kallad hyvling, det vill säga arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden.

Ett av få konkreta förslag handlar om att undantag från turordningsreglerna ska få göras i förhållande till hur många som sägs upp. Det skulle kunna appliceras lika på alla företag, oavsett storlek. I dag gäller undantag, enligt lag, för två anställda, men enbart för företag med högst tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Vidare har man utrett införandet av ett nytt studiestöd samt att även personer med visstidsanställningar ska kunna få stöd vid omställning. En av utredningarna har räknat på en modell där a-kassan skulle reformeras i grunden och bli kollektivavtalad för cirka 2,4 miljoner privatanställda.

Om den statliga utredningen gick arbetsgivarna till mötes i stor utsträckning är de tre arbetsgruppernas rapporter mer balanserade. Men Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef, vill dock inte kommentera innehållet i detalj.

– Ingenting är klart. Det är många svåra och stora frågor som ska förhandlas men de här rapporterna skapar goda förutsättningar för de fortsatta förhandlingarna. Nu är flera av de frågeställningarna som vi ville titta närmare på tydliggjorda och det är ett stort värde. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är förslag utan underlag för en fortsatt förhandling, säger han.

Martin Wästfelt vill i stället lyfta fram helheten med rapporten och poängterar att frågorna hänger ihop.

– Om man som vi vill åstadkomma en stärkt anställningstrygghet går det inte att isolera en fråga. Utan då måste man få komponenterna anställningsskydd, omställningsskydd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet på plats.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen, säger i ett pressmeddelande att man kommer behandla de tre områdena som en helhet.

– Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar. Förhoppningen är att vi kan enas om en helhetslösning som tar ett bredare grepp på hur arbetsmarknadens spelregler ska anpassas utifrån dagens förutsättningar, säger han.

3 arbetsgrupper

 Svenskt Näringsliv, LO och PTK beslutade i vintras att tillsätta tre arbetsgrupper för att ta fram underlag för fortsatta förhandlingar:

  • Anställningsskyddsregler (under ledning av Erland Olauson, jurist).
  • Ett förstärkt system för omställning (under ledning av Cecilia Fahlberg, Unionens tidigare ordförande).
  • Kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (under ledning av Anders Ferbe, IF Metalls tidigare ordförande).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)