Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

En arbetsledande roll skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom innebär det en ökad risk att vara chef, enligt en ny studie. Och värst är situationen för kvinnliga mellanchefer.
Ola Rennstam Publicerad 21 januari 2020, kl 11:29
Magnus Bergström
"Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier", säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi. Magnus Bergström

Det är män med makt som utsätter kvinnor utan makt för sexuella trakasserier. Men kvinnornas utsatthet kommer att minska i takt med att fler får högre positioner och mer att säga till om i arbetslivet. Så löd hypotesen när forskarna började studera sexuella trakasserier i slutet av 1970-talet.

Men så har det inte riktigt blivit. En ny studie från Institutet för social forskning, SOFI, som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan, visar att risken för kvinnor att utsättas tvärtom ökar när de blir chefer.

– Det är förvånande. Vi förväntade oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi.

En förklaring kan vara att en kvinna med makt bryter mot könsnormen, vilket uppfattas som något negativt av omgivningen.

Läs mer: Hårdare krav på kvinnliga chefer

– En kvinna som beter sig bestämt kan uppfattas som kompetent men samtidigt som osympatisk. Så är det inte för en man som agerar likadant.

I de tre länder som undersökts hade kvinnor med arbetsledande positioner mellan 30 och 100 procent högre utsatthet för sexuella trakasserier. Och värst var det på mellanchefsnivå.

Läs mer: 800 anmälde diskriminering på jobbet

– Som chef hamnar man i andra typer av arbetssituationer. Dels utsätts man av sina underordnade och dels av chefer på en ännu högre nivå. Det kan också vara så att mellanchefer deltar på möten och kickoffer med mansdominerade grupper av toppchefer, säger Johanna Rickne.

Enligt forskarna slår studien också hål på myten att kvinnor i chefsposition inte vågar säga ifrån när de utsätts.

– Vår forskning visar tydligt att kvinnliga chefer gör mer än andra för att faktiskt sätta stopp och att de gör formella anmälningar in i företaget. Situationen beror alltså inte på att de inte försöker.

Forskningen visar att de utsatta ofta får ett rykte om sig att vara besvärliga och kan gå miste om befordringar. Det finns också skillnader mellan länderna.

– I Japan anses trakasserierna vara en konsekvens av bristande ledarskap. En bra chef blir inte trakasserad och därför är det är ett tecken på att kvinnan inte passar som chef snarare än ett problem med företagskulturen. Det är en väldigt olycklig situation.

Det finns en stor utsatthet också hos högre kvinnliga chefer, även om risken är något lägre jämfört med lägre chefsnivåerna. Resultaten visar att kvinnor som är chefer över män har en betydligt högre risk.

– Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, konstaterar Johanna Rickne.

Läs mer: Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.