Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga chefer mer uppskattade än äldre

Unga och kvinnliga chefer är mer uppskattade än äldre och manliga, visar en ny studie. Samtidigt mår de sämre och löper högre risk för att bli utmattade.
– Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens, säger Malin Mattson Molnar på Karolinska institutet.
Oscar Broström Publicerad 17 juni 2021, kl 14:21
Shutterstock.
Unga och kvinnliga chefer uppskattas mest, enligt studie. Shutterstock.

I ett forskningsprojekt på Karolinska institutet har över 10 000 chefer i enkätform skattat sitt eget ledarskap. Samtidigt har nära 100 000 medarbetare skattat vilka egenskaper de uppskattar i en chef.

Resultatet är att unga chefer i högre utsträckning än äldre är självkritiska, underskattar sina förmågor och mår sämre.

– Unga chefer har två gånger så hög risk för arbetsstress, nedstämdhet och depression och en och en halv gång så stor risk för utmattning. Unga chefer har en högre grad av ohälsa och är mer stressade, säger Malin Mattson Molnar, organisationspsykolog och en av forskarna i projektet.

Ung kvinna mest uppskattade chefen

Samtidigt är de mer uppskattade av sina medarbetare.

Både kvinnor och unga chefer skattas högre. Om man ställer de här två studierna mot varandra borde kanske inte unga vara så självkritiska. Unga kvinnor visade sig ha ett bättre ledarskap än övriga grupper, i alla fall enligt den här studien.

I studierna har unga klassats som personer under 30. Personer i åldrarna 30–50 har klassats som medelålders och 50-plussare som äldre. Forskarna har använt en erkänd ledarskapsmodell med tre olika former av ledarskap: Utvecklande, konventionellt och destruktivt.

En tydlig tendens i studieresultatet är att yngre och kvinnliga chefer har ett annat ledarskap än andra grupper i studien.

– De använder sig oftare av ett så kallat utvecklande ledarskap, där fokus ligger på att skapa inspiration och motivation genom delaktighet och en gemensam målbild.

Många fördomar mot unga chefer

Forskningsprojektet startade 2020 och kommer att pågå i fyra år. Resultatet av enkäterna är de första studierna i projektet. Malin Mattson Molnar arbetar nu med en kvalitativ undersökning, där hon intervjuar unga chefer om deras upplevelser av att vara ledare. 

– Många tar upp utmaningar som uppstår just för att man är en ung chef: Man stöter på motstånd, man blir mer misstrodd i sin kompetens och det klassiska – som drabbar både kvinnor och unga – man får jobba dubbelt så hårt för att visa att man duger och det är klart att det tar på stress- och energinivån att överbevisa sig gång på gång. Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens. Man får jobba väldigt hårt för att inte mötas av de här fördomarna.

Vad är målet med forskningsprojektet?
– Målet är att få mer kunskap om hur unga upplever det att ha en chefsroll i dag. Upprinnelsen till studien är att man ser i olika mätningar att unga drar sig för att ta på sig en chefsroll. Då vill vi veta vad det är som lockar och avskräcker och vad kan man som organisation göra för att skapa goda förutsättningar för att unga ska trivas i den här rollen.

Läs mer om ledarskap:

10 datorspel som gör dig till en bättre chef

Chef – Har du rätt lön?

5 bra böcker om ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Foto på Malin Mattson Molnar: MTO Säkerhet AB.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.