Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många anställda mår dåligt på Ericsson

Återkommande personalneddragningar och omorganisationer i kombination med hög arbetsbelastning gör att anställda på Ericsson mår dåligt. Det senaste året har Unionenklubben tagit emot många samtal från oroliga medlemmar.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 februari 2019, kl 14:20
Maja Suslin/TT
Arbetsmiljön på Ericsson i Kista är tuff enligt flera anställda. Maja Suslin/TT

Telekomföretaget Ericsson har tvingats dra ner på personal regelbundet under en längre tid. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet har antalet anställda i Sverige minskat från drygt 40 000 år 2000 till 12 500 i slutet av 2018. Och personalneddragningarna har påverkat arbetsmiljön negativt. Flera medarbetare har kontaktat Svenska Dagbladet och berättat om en tidvis omänskligt hård arbetsbelastning.

Unionens klubbordförande i Kista, Annika Salomonsson, vittnar också om ett ökat tryck på de medarbetare som finns kvar i organisationen efter neddragningarna.

– Färre ska göra samma arbetsuppgifter som tidigare. Ofta är det bara en individ som ansvarar för en arbetsuppgift. Den enskilda känner då lätt en förväntan på sig att ständigt vara tillgänglig, att jobba över och svara i telefonen under semestern – för att undvika att någon annan blir lidande. Risken att må dåligt ökar om man aldrig hinner återhämta sig, säger hon.

År 2017 beslutade bolaget att satsa på forskning och utveckling. Besparingarna är därför mest kännbara för dem som inte arbetar inom FoU-verksamheten. Deras arbetsuppgifter har i flera fall flyttats utomlands.

– Vi har blivit kontaktade av många det senaste året, som känner en oro inför framtiden. När arbetsuppgifter flyttar ut tvingas den som gjorde jobbet tidigare att se sig om efter en ny tjänst inom eller utanför organisationen. Det är jättetråkigt att inte själv kunna ta beslutet att lämna en tjänst, säger Annika Salomonsson.

Läs också: Uppsagd från Ericsson för andra gången

Ericssons vd Börje Ekholm medger att företaget behöver jobba med arbetsmiljön.

– Det här bolaget har under tio års tid haft kontinuerliga neddragningar och nedskärningar. Det är klart att det skapar en jobbig miljö. Det är ingen tvekan om att vi måste jobba med det. Vi har underinvesterat i arbetsmiljö och i miljö runt omkring under de kostnadsbesparingar som varit under väldigt lång tid, säger han till Svenska Dagbladet.

Annika Salomonsson tycker dock att ledningen tar personalens problem med hög arbetsbelastning och oro inför framtiden på allvar.

– De försöker inte dölja något eller lägga locket på. Jag tycker att Ericsson tar hand som sin personal och känner att vi har ledningens stöd. Men det går förstås inte att säga att arbetsmiljön är bra när det finns någon som mår dåligt, säger hon.

För att komma till rätta med hög arbetsbelastning råder facket utsatta medlemmar att ta en diskussion med sina kollegor och sin närmaste chef.

– Det är inte okej att jobba helger hela tiden. Vi uppmanar varje del av organisationen att ha en konkret handlingsplan när det gäller tillgänglighet – vem kan vara backup när en individ är ledig.

Läs också: Bye bye Ericsson

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken