Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nära hälften läser jobbmejl på ledig tid

Drygt fyra av tio tjänstemän läser jobbmejl en eller flera gånger om dagen – före och efter arbetstid. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Kittaya Mangruan/Colourbox
Kan du inte låta bli att kolla jobbmejlen när du sitter hemma och slappar i soffan? Kittaya Mangruan/Colourbox

Du ligger och kollar Netflix hemma i soffan på kvällen när det plingar till i mobilen. Du vet att du inte borde läsa jobbmejlen nu men kan inte låta bli att se efter vad det är, annars kommer du ändå bara grubbla över det och inte kunna koncentrera dig på den nya serien, vars intrig är komplicerad nog att sätta sig in i.

Känner du igen dig? I så fall är du långt ifrån ensam. Hela 44 procent av alla tjänstemän läser jobbmejl på fritiden och i åldersgruppen 30-49 år det 50 procent. Det visar Unionens undersökning som genomförts av Novus.

– Arbetslivet är mer flexibelt i dag och det är bra! Men det innebär även att många tjänstemän är ständigt nåbara och att gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut. Att tänka på jobbet och känna att man aldrig är riktigt ledig minskar möjligheten till vila och återhämtning. Det är ohållbart i längden, säger Martin Linder, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Sju av tio som läser jobbmejl när de är lediga uppger att de gör det för att ”skapa kontroll” över sin arbetssituation och 27 procent för att hinna med sina arbetsuppgifter. En femtedel gör det för att de helt enkelt inte kan låta bli.

– Tillgänglighet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön och det är arbetsgivarens ansvar att sätta tydliga gränser för om och när den anställde förväntas vara tillgänglig utanför arbetstid, säger Martin Linder.

Ett bra hjälpmedel kan enligt honom vara att ta fram en mobil- och mejlpolicy på arbetsplatsen så att alla medarbetare vet när de förväntas vara tillgängliga på mobil och mejl.

Läs också: Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland