Annons
Annons
  • Om fack och arbetsgivare är överens om att satsa på modellen görs en behovsanalys. Foto: Colourbox

Ny modell ska ge fler kompetensutveckling

Publicerad 26 mars 2019, kl 15:33

Även om de flesta vet hur viktigt det är med kompetensutveckling blir många utan. Med hjälp av en ny modell hoppas Unionen kunna råda bot på problemet.

Undersökningar har visat att många anställda står utan kontinuerlig fortbildning. I Unionens senaste kompetensbarometer uppgav fyra av tio medlemmar att de inte haft möjlighet att genomföra någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Läs mer: Många tror de får betala själva

För att försöka råda bot på det här problemet har en arbetsgrupp på Unionens förbundskansli nu tagit fram en modell för systematiskt kompetensarbete. Det med inspiration av SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, som länge praktiserats på många arbetsplatser.

Modellen för systematiskt kompetensarbete är framtagen med stöd av flera utomstående aktörer, däribland professor emeritus Per-Erik Ellström och andra forskare vid Linköpings universitet samt Trygghetsrådet TRS.

– Det är en processbeskrivning, så att man får en struktur i arbetssättet liksom en strategi och en systematik när det gäller kompetensutveckling. Samtidigt som det blir en naturlig del av verksamheten, säger Anette Andersson, utredare på Unionen.

Processen är tänkt att inledas med att arbetsgivaren och facket funderar över vad ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete skulle kunna innebära på den egna arbetsplatsen.

Om man kommer överens om att satsa på den här modellen görs sedan en behovsanalys, utifrån en bedömning om hur företagets verksamhet kommer utvecklas på kort och lite längre sikt.

Därefter görs en kartläggning av personalstyrkans samlade kompetens, exempelvis genom självskattningar.

När man ser vilken kompetens som saknas på arbetsplatsen utformas en handlingsplan där man konkret beskriver vilka kompetenshöjande aktiviteter som behöver genomföras. När de nya kompetenserna är integrerade och används i verksamheten är processen genomförd.

Förhoppningen är också, att det i likhet med de arbetsmiljöombud som i dag finns på arbetsplatserna, snart även ska finnas kompetensombud där. Det med uppgift att jobba proaktivt i stället för reaktivt när det gäller de anställdas kompetensutveckling.

Även om rätten till kompetensutveckling inte är lagstadgad finns skrivningar om det i träffade kollektivavtal. Dessa är dock inte tvingande utan bygger på konsensus mellan arbetsgivarna och facken. Vilket för många anställda alltså inte lett till något bättre än att de blir utan kompetensutveckling under lång tid. Vilket i sin tur kan leda till att de sägs upp vid en neddragning till följd av att bristande kompetens.

– Problemet är inte hur det är skrivet i kollektivavtalet utan hur det omsätts i praktiken, i den stressade vardagen, med slimmade organisationer och många deadlines och där det inte heller finns någon systematik för hur man ska göra när det gäller den arbetsnära kompetensutvecklingen, säger Anette Andersson.

– Nu har vi ändå utvecklat ett system för hur det här kan fungera, så att kompetensutveckling systematiskt förs in så det är integrerat i allt övrigt arbete.

Målsättningen är nu att testa modellen på en handfull företag, så att den 2020 kan börja användas i större skala.

Läs också: "Nu krävs omfattande reformer"

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Hockeyspelare har fått nytt avtal

    Större inflytande över hur namn och bild får användas och högre lägastalöner för nya spelare. Det är innehållet i det nya avtal som Unionen tecknat för elithockeyspelare.

  • Läs även...

    Missnöjda medlemmar fick pengar av Unionen

    Förra året betalade Unionen ut 162 761 kronor till medlemmar som ansåg sig blivit felaktigt behandlade av förbundet. En minskning med 88 procent jämfört med för fem år sedan.

  • Läs även...

    "Nu krävs omfattande reformer"

    I en kommentar till den undersökning som Unionen presenterade i dag, säger förbundets ordförande Martin Linder:
    – Ingen ska behöva lämna hus och hem för att kunna vidareutbilda sig. Ska vi klara skiftet på arbetsmarknaden måste möjligheterna till kompetensutveckling förbättras.

  • Läs även...

    Unionen kritiskt till ingångsavdrag

    Sänk arbetsgivaravgiften för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, föreslår regeringen. En dålig idé anser Unionen.

  • Läs även...

    Psykologer larmar om beställningsjobb

    Psykologer på företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.

  • Läs även...

    Många tror de får betala själva

    Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.

  • Läs även...

    IT fortsatt hett 2025

    Jobbar du som kommunikatör, receptionist eller mäklare? Då kan det vara dags att fundera på att sadla om. Vill du vara säker på jobb om fem år ska du plugga till ingenjör, IT-specialist eller systemutvecklare.

  • Läs även...

    Högre studier = högre lön

    Det lönar sig att plugga – om du väljer rätt utbildning. Flertalet högre utbildningar är dock rätt lönsamma i längden, visar en ny rapport. Särskilt om du är kvinna – även om högutbildade män alltid tjänar mer.

  • Läs även...

    3 av 4 osäkra på framtida jobbchanser

    Hur påverkar teknikutvecklingen ditt jobb? Endast en av fyra arbetstagare är säkra på att den kompetens de har kommer att behövas i framtiden, visar en undersökning från Futurion.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.