Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Övervakning av anställda: TCO vill se skärpt lagstiftning

Den lag som ska skydda anställda mot integritetskränkande övervakning är tandlös. Det anser TCO, tjänstemännens centralorganisation.
David Österberg Publicerad 11 mars 2021, kl 09:51
Anders Wiklund/TT, TCO
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO efterlyser mer debatt om vilken data som samlas in om oss. Anders Wiklund/TT, TCO

För några år sedan ersatte dataskyddsförordningen GDPR den tidigare personuppgiftslagen. Enligt GDPR måste den som vill behandla datauppgifter ha samtycke för att få göra det. Men de reglerna är svåra att tillämpa i arbetslivet, tycker TCO.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

– Ett samtycke är något som man ska kunna neka och kunna ta tillbaka. Men i arbetslivet finns en skev maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare. En anställd som inte ger samtycke kan kanske inte använda jobbdatorn och kan då inte heller jobba, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Som exempel ger han ett uppmärksammat fall där en arbetsgivare ville att de anställda skulle använda fingeravtryck för att registrera ankomst. På så vis kunde de anställda inte stämpla åt varandra. Datainspektionen kom fram till att det var tillåtet förutsatt att de anställda hade rätt att tacka nej till att använda fingeravtryck.

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

– Men om en anställd tackar nej får det betydelse för arbetsgivarens bild av den anställda. Därför anser vi att samtycke inte kan föreligga. Vi tycker att det behövs en särskild lag för personuppgifter i arbetslivet. I en sådan måste det finnas objektiva skäl att samla in data och hur den används.

Samuel Engblom efterlyser mer debatt om vilken typ av data som samlas in om oss, och varför. Han får medhåll av Victor Bernhardtz, utredare på Unionen:

– Hur registreras det jag jobbar med? Vem kan lyssna på vad jag gör? Både arbetsgivare och arbetstagare behöver få större förståelse för de här frågorna och vi behöver riktlinjer för hur data får användas. Får du ta hem privata appar på din jobbtelefon? Och får du i så fall använda dem under arbetstid? Som fackförbund har vi en viktig roll att spela i den diskussionen.

Läs mer: Programmen som övervakar dig på jobbet

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.