Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Ovanlig klubb på PR-byrå

I PR-världen är fackligt inflytande extremt ovanligt. Det är något som Tobias Vestergren vill ändra på. Han tog saken i egna händer och startade Unionenklubb på sitt företag, PR-byrån Reformklubben.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Endast tio procent av pr-byråer har kollektivavtal och endast ett fåtal har fackklubb. Colourbox

Kollektivavtal sägs finnas på cirka tio procent av landets PR-byråer och antalet byråer där det finns fackklubbar kan räknas på ena handens fingrar.

- Det är en skam att så få har avtal. Jag hoppas att det här sänder en signal. Det är inte hållbart att en bransch ska vara så dåligt facklig ansluten, säger PR-konsulten Tobias Vestergren.

Reformklubben och dotterföretaget Reform Act, tillsammans med cirka 40 anställda, tillhörde tidigare skaran av PR-byråer som hade avtal. Sedan en dryg vecka finns där också klubb.

När Tobias Vestergren började på företaget i höstas blev han varse att det saknades klubb. Nu är han dess förste ordförande. Han poängterar att klubben inte bildades på grund av något akut problem eller missnöje.

Läs mer: Glest med kollektivavtal i PR-branschen 

- Det är ett bra företag, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre. Vi vill tillsammans med arbetsgivaren driva frågor som är bra för alla på företaget. Vi vill ha mer inflytande, vi vill ha mer insyn och vi vill ha en dialog med ledningen, säger Tobias Vestergren.

- Det är viktigt att alla anställda är med på tåget vad gäller visionsarbete, ekonomi och satsning. Det är klart att vi hoppas på ännu mer öppenhet. Många konsulter har en tung arbetsbörda och jobbar många timmar, det skulle kunna gå att jobba mer flexibelt. Man måste kunna vara PR-konsult och ha familj och ett rikt privatliv. Det ska vara kul, det ska vara hälsosamt och det ska vara hållbart.

En anledning till att det fackliga engagemanget är lågt i branschen kan vara att PR-byråernas ledningar ofta ser på facket med misstänksamhet och ser en konflikt mellan att företaget ska tjäna pengar och att de anställda ska ha det bra, tror Tobias Vestergren som anser att det egentligen förhåller sig precis tvärtom: mår de anställda bra och har rättigheter som arbetstagare gör de ett bättre jobb.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

Det är en grundsyn som Reformklubbens ledning uppenbarligen delar.

- Vi fick stöd direkt, de sa att det är jättebra. Här har företaget varit ett föredöme. Att det finns en klubb kommer att vara bra för företaget, det kommer finnas en helt annan samsyn om fackklubben är med och tar vissa beslut. Jag tror definitivt att företaget kommer att vinna på att de anställda känner delaktighet, säger Tobias Vestergren som saknar facklig bakgrund och för vilken dörrarna till en ny värld har öppnats.

- Jag är jättetaggad på att jobba fackligt, nu ska jag utbilda mig ordentligt och ta alla chanser som ges.

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.