Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Valresultat kan påverka din jobbinsats

Den som röstar på ett parti som förlorar kan prestera sämre på jobbet. Det visar en kanadensisk studie.
– Efter en förlust gäller det att ha tydliga rutiner för hur man ska hantera den, säger Mikael Wallsbeck, idrottspsykologisk rådgivare.
David Österberg Publicerad 17 september 2018, kl 16:17
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Enligt en studie från kanadensiska University of Waterloo kommer den som röstar på en politiker som förlorar ett val att prestera sämre på jobbet veckan efter att resultatet blivit klart. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Trots att det gått en dryg vecka sedan valet är det fortfarande oklart vilka som egentligen vann och förlorade. Och det är kanske lika bra det. Den som röstar på en politiker som sedan förlorar ett val presterar nämligen sämre på jobbet. I alla fall om man ska tro en studie från kanadensiska University of Waterloo.


(Foto: WIkimedia)

Inför det senaste presidentvalet i USA fick deltagarna i studien skatta hur engagerade och produktiva de var på jobbet veckan före valet, dagen efter valet och en vecka efter valet. Dagen efter valet var de personer som röstat på Clinton mindre engagerade och produktiva jämfört med dem som röstat på Trump.

Forskare uppmanar arbetsgivare att inte planera in viktiga möten eller arbetsuppgifter dagen efter

Resultatet förvånar inte Mikael Wallsbeck, idrottspsykologisk rådgivare.

– En förlust påverkar vårt beteende och våra relationer. Inför en match eller inför ett val har man en idé om hur man hoppas att något blir. Om det inte blir så skapar det frustration och ilska. Det kan förstås visa sig på jobbet också. Personen som brukar fixa morgonkaffe till alla går kanske och sätter sig direkt vid datorn i stället. Och personen som i vanliga fall håller igång lunchsamtalen sitter tyst, säger han.

Men det går att hantera en förlust, enligt Mikael Wallsbeck. Ett sätt är att vara noga med rutinerna.

– Till idrottare brukar jag ge rådet att göra samma saker vid en förlust som vid en vinst: ät som vanligt, sov som vanligt. Det är också viktigt med återhämtning och att utvärdera förlusten. Efter en match får man kanske en dag ledigt, sedan utvärderar man matchen och därefter kör man igen. Där har idrottsvärlden en struktur som kanske inte finns i arbetslivet.

Enligt den kanadensiska studien var effekterna på produktiviteten kortvariga: en vecka efter valet var allt som vanligt igen. Ändå räknar forskarna med att produktivitetstappet kostade det amerikanska samhället 700 miljoner dollar.

Läs också: Okej att prata politik på jobbet

Förutom val kan andra stora evenemang – som exempelvis betydelsefulla fotbollsmatcher – också påverka arbetsprestationen, enligt de kanadensiska forskarna. De uppmanar därför arbetsgivare att inte planera in viktiga möten eller arbetsuppgifter dagen efter den typen av större händelser.

Nästa vecka öppnar riksdagen igen. Då klarnar kanske bilden av vilka som egentligen vann och vilka som egentligen förlorade. Och den som är på den förlorande sidan har något att skylla på när arbetsuppgifterna tar längre tid än vanligt.

Läs också: S störst bland tjänstemännen

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.