Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så håller du dig glad och vaken på mötet

Brukar du kämpa för att hålla dig vaken under tråkiga möten? Forskare i Japan har upptäckt att samma del av hjärnan som förknippas med motivation och nöje också framkallar sömn när vi är uttråkade. Samtidigt har tyska forskare kommit på vad som kan aktivera belöningscentrat i hjärnan.
Johanna Rovira Publicerad 11 oktober 2017, kl 15:32
Aleksandr/Colourbox.com
Aleksandr/Colourbox.com

Orsaken till varför vi människor ofta övermannas av ett obeskrivligt begär av att ta en tupplur när vi har tråkigt har tidigare inte varit känd. Men nu har forskare vid universitetet i Tsukubas upptäckte att nervceller i den del av hjärnan som kallas accumbenskärnan, och som ingår i hjärnans belöningssystem, har en extremt stark förmåga att framkalla sömn, enligt sajten The Hindu Businessline.

Att sova ordentligt före ett tråkigt möte har ingen som helst effekt på de sömnframkallande nervcellerna. Men det finns ett beprövat knep som nu också får stöd av vetenskapen: kaffe.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Koffein kan blockera de receptorer som får oss att vilja falla i dvala under långrandiga möten, enligt de japanska forskarna.

Men för att trivas och må gott på mötet och jobbet ska du dricka något helt annat än kaffe – nämligen öl (självklart avses här lättöl/alkoholfri öl). Tyska forskare har tittat på 13 000 olika matkomponenter för att lista ut vilka som är bäst på att stimulera hjärnans belöningssystem. En vinnare är korad - hordenin, som finns i malt och öl, enligt tidningen The Sun.

Läs mer: Så får du det godaste kaffet

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.