Annons
Annons
  • Sverige är ett av de länder där korttidsarbete ger störst del av lönen. Foto: eamesBot/Colourbox

Så hög lön ger korttidsarbete i olika EU-länder

Publicerad 3 april 2020, kl 15:08

Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.

Runt om i EU:s medlemsländer sjösätts system för korttidsarbete liknande det svenska, där arbetstagare går ner i tid och staten går in för att hjälpa till att täcka lönekostnaderna i syfte att rädda jobb. Europafacket ETUC har kartlagt de system som finns.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

ETUC har även gjort en lista över hur stor andel av lönen anställda som omfattas av korttidsarbete med statligt stöd får (se faktaruta). Bara i Danmark, Nederländerna och Irland får arbetstagare ut hela lönen, enligt Europafackets uträkningar, men kraven för att få del av systemet och hur länge det gäller kan alltså variera.

Läs mer: Arbetsgivare och fack överens om korttidsarbete

Europafacket menar att EU:s medlemsstater nu måste samarbeta med fack och arbetsgivare för att undvika en lång ekonomisk kris i coronavirusets fotspår och pekar på att alla har fördelar av system med korttidsarbete. Anställda kan behålla jobben, arbetsgivare får snabbt tillgång till arbetskraft när konjunkturen vänder och staten sparar pengar eftersom det vanligtvis är billigare med stöd för korttidsarbete än arbetslöshetsunderstöd.

Lön vid korttidsarbete

Nettolöner

  • Irland: 100%
  • Österrike: 80-90%
  • Frankrike: 84%
  • Spanien: 70%
  • Tyskland: 60 – 67%

Bruttolöner:

  • Danmark: 100%
  • Nederländerna: 100%
  • Norge: 80-100%
  • Sverige: 92.5 – 96%
  • Storbritannien: 80%
  • Italien: 80%
  • Schweiz: 80 %
  • Slovenien: 80%
  • Belgien: 70 %
  • Frankrike: 70%
  • Portugal: 70%
Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Pandemin slår hårt mot ungas jobb

    Arbetslösheten bland unga är rekordhög. Förra året var en av fyra i åldern 15-24 år arbetslös. Främsta orsaken är coronapandemin. Och risken är att pandemin får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.

  • Läs även...

    Arbetslöshet: Unga drabbas hårt av pandemin

    Yngre drabbas hårdast av coronakrisen. Förra året var arbetslösheten bland unga 24 procent. Och risken är att krisen får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.

  • Läs även...

    Krisavtal kan bli dyrt för anställda

    Coronavirus och lågkonjunktur kan lamslå industrin. Krisavtal i sämre tider kan vara ett sätt att rädda jobben, men det är de anställda som står för notan.