Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så riskbedömer du att jobba hemifrån

Att göra riskbedömningar är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Men att jobba hemma innebär helt andra risker än på kontoret. Här är några saker du bör tänka på – både som chef och som anställd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Riskerna i arbetsmiljön skiljer sig ofta åt om man jobbar hemifrån i stället för på ett gemensamt kontor. Colourbox

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när ni jobbar hemma. En riskbedömning på jobbet innebär att man går igenom arbetsplatsen, undersöker vilka risker som finns både fysiskt och psykosocialt, bedömer allvaret i riskerna, åtgärdar dem för att sedan kontrollera om det blivit bättring. I coronatider när många tjänstemän jobbar hemifrån är läget lite annorlunda. Vilka risker finns i hemmet och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar att åtgärda dem?

– I vanliga fall är det chefen som tillsammans med arbetsmiljöombudet gör en riskbedömning på arbetsplatsen. Men det går inte att kräva att chefen åker hem till alla anställda och undersöker arbetsmiljön och då blir det i stället medarbetaren själv som måste bedöma vilka risker som finns, säger Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

De flesta som jobbar hemifrån har inte en fullgod kontorsmiljö. På arbetsplatsen är skrivbord och stolar ofta placerade i rätt ljus och ljud, med ergonomiska hjälpmedel och nära till teknisk support. Hemma kanske du placerat dig i kökssoffan med en bärbar dator i knät. En lösning som fungerar ett tag, men inte i längden.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Det är viktigt att titta både på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den fysiska kan exempelvis handla om hur den tekniska utrustningen fungerar på distans, att man kommer åt de dokument man behöver. Ergonomin är förstås också viktig i hur man sitter och rör på sig under arbetsdagen. Den psykosociala arbetsmiljön kan handla om behovet av kontakt och avstämningar för att kolla av arbetsbörda och mående. Det finns också en påtaglig risk att arbetstid och fritid flyter ihop.

Om distansarbetet planeras under en längre tid är det också rimligt att hemmamiljön anpassas efter det. Kanske står det skrivbord och stolar i arbetsplatsens lokaler som inte kommer till nytta. Som medarbetare är det viktigt att du berättar vad du har för behov. Det finns dock ingen skyldighet för chefen att tillgodose alla dina krav.

Läs mer: Förtroendevalda fixar fikat på distans

– Som anställd kan du uttrycka dina behov och önskemål och hoppas att chefen lyssnar. Sedan kan man ju resonera så att kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt högre om du får belastningsskador till följd av dålig ergonomi än att det budas hem en datorskärm, säger Johan Mellnäs.   

Som chef har du ett arbetsgivaransvar, men att leda på distans kan vara oerhört stressande. Det är svårare att upptäcka problem när den dagliga kontakten försvinner. Anställda med missbruksproblem har exempelvis lättare att falla tillbaka när kontakten med jobbet försvinner.

– Ett råd till chefer är att hålla tät kontakt med de anställda. Det ska inte uppfattas som kontroll utan som ett sätt att mötas. Ha omtankessamtal, där du frågar om det finns behov du kan hjälpa till med. På det sättet kan saker fångas upp.

Ett annat argument till att ha tät kontakt är att medarbetarna under orostider är i stort behov av information. Man vill veta vad som händer, vad som är på gång och hur läget ser ut, även om ingenting har förändrats.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Det är viktigt med regelbunden kommunikation även om man inte har så mycket nytt att säga. Då räcker det med att vara tydlig med det. Är företaget knuten till en företagshälsa finns också mycket kompetens knutna till den om anställda är i behov av stödsamtal eller att ventilera sin oro. Det kan ske utan att gå via chefen.

Riskbedömning vid hemmajobb

Om du som medarbetare känner dig osäker på vad du ska titta på, ha en dialog med chefen och arbetsmiljöombudet på ditt jobb. Arbetsgivaren är i allmänhet skyldig att förse dig med de verktyg som behövs för arbetet, som dator, mobiltelefon och teknisk support.

Tänk på det här!

Som medarbetare:

  • Hur arbetsplatsen med bord, stol och belysning med mera är utformad. Finns det möjlighet att justera skärm, stol och ljus?
  • Behöver du några ergonomiska hjälpmedel?
  • Hur fungerar den tekniska utrustningen?
  • Hur ser dialogen ut med chef och kollegor?
  • Hur ser balansen mellan jobb och fritid ut?
  • Har ni någon tillgänglighetspolicy?
  • Hur ser arbetsbelastning ut?


Som chef:

  • Hur ser dialogen med de anställda ut?
  • Finns det digitala mötesplatser där ni kan umgås?
  • Ha gärna gemensamma fikapauser där det finns möjlighet att dryfta vad som hänt under dagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.