Så riskbedömer du att jobba hemifrån

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när ni jobbar hemma. En riskbedömning på jobbet innebär att man går igenom arbetsplatsen, undersöker vilka risker som finns både fysiskt och psykosocialt, bedömer allvaret i riskerna, åtgärdar dem för att sedan kontrollera om det blivit bättring. I coronatider när många tjänstemän jobbar hemifrån är läget lite annorlunda. Vilka risker finns i hemmet och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar att åtgärda dem?

– I vanliga fall är det chefen som tillsammans med arbetsmiljöombudet gör en riskbedömning på arbetsplatsen. Men det går inte att kräva att chefen åker hem till alla anställda och undersöker arbetsmiljön och då blir det i stället medarbetaren själv som måste bedöma vilka risker som finns, säger Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

De flesta som jobbar hemifrån har inte en fullgod kontorsmiljö. På arbetsplatsen är skrivbord och stolar ofta placerade i rätt ljus och ljud, med ergonomiska hjälpmedel och nära till teknisk support. Hemma kanske du placerat dig i kökssoffan med en bärbar dator i knät. En lösning som fungerar ett tag, men inte i längden.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Det är viktigt att titta både på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den fysiska kan exempelvis handla om hur den tekniska utrustningen fungerar på distans, att man kommer åt de dokument man behöver. Ergonomin är förstås också viktig i hur man sitter och rör på sig under arbetsdagen. Den psykosociala arbetsmiljön kan handla om behovet av kontakt och avstämningar för att kolla av arbetsbörda och mående. Det finns också en påtaglig risk att arbetstid och fritid flyter ihop.

Om distansarbetet planeras under en längre tid är det också rimligt att hemmamiljön anpassas efter det. Kanske står det skrivbord och stolar i arbetsplatsens lokaler som inte kommer till nytta. Som medarbetare är det viktigt att du berättar vad du har för behov. Det finns dock ingen skyldighet för chefen att tillgodose alla dina krav.

Läs mer: Förtroendevalda fixar fikat på distans

– Som anställd kan du uttrycka dina behov och önskemål och hoppas att chefen lyssnar. Sedan kan man ju resonera så att kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt högre om du får belastningsskador till följd av dålig ergonomi än att det budas hem en datorskärm, säger Johan Mellnäs.   

Som chef har du ett arbetsgivaransvar, men att leda på distans kan vara oerhört stressande. Det är svårare att upptäcka problem när den dagliga kontakten försvinner. Anställda med missbruksproblem har exempelvis lättare att falla tillbaka när kontakten med jobbet försvinner.

– Ett råd till chefer är att hålla tät kontakt med de anställda. Det ska inte uppfattas som kontroll utan som ett sätt att mötas. Ha omtankessamtal, där du frågar om det finns behov du kan hjälpa till med. På det sättet kan saker fångas upp.

Ett annat argument till att ha tät kontakt är att medarbetarna under orostider är i stort behov av information. Man vill veta vad som händer, vad som är på gång och hur läget ser ut, även om ingenting har förändrats.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Det är viktigt med regelbunden kommunikation även om man inte har så mycket nytt att säga. Då räcker det med att vara tydlig med det. Är företaget knuten till en företagshälsa finns också mycket kompetens knutna till den om anställda är i behov av stödsamtal eller att ventilera sin oro. Det kan ske utan att gå via chefen.