Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutspurt i las-förhandlingarna

Om bara några få dagar måste fack och arbetsgivare vara överens om en ny modell för den svenska arbetsmarknaden, bland annat vad gäller las, lagen om anställningsskydd. Annars hotar lagstiftning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, är den del där parterna står längst ifrån varandra. Shutterstock

Företrädare för PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitter just nu i slutskedet av de förhandlingar som är tänkta att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen på ett antal viktiga punkter.

Förutsättningarna för att de ska nå framgång är bättre än någonsin. Är inte förhandlingarna i hamn senast onsdag kan i stället de förslag som en statlig utredning lade fram i början av sommaren komma att införas. Det är inget som vare sig fack eller arbetsgivare är intresserade av, inte minst eftersom det skulle underminera deras egen ställning. Om förändringen införs via lag är det inte längre parterna som styr arbetsmarknadens regelverk.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Diskussionerna kretsar kring tre olika delar.

Omställningsstöd

En rör olika former av stöd för dem som blir av med jobbet. Bland annat diskuteras att även visstidsanställda och de som sagts upp på grund av sjukdom ska få rätt till omställningsstöd. Här finns även planer för ett system med fortlöpande utbildning för att anställda ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.

A-kassa

En annan handlar om förändringen av a-kassan. Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal i stället för att, som i dag, vara något som individen måste ansluta sig till. Det skulle gynna de kollektivavtalsslutande parterna, fack och arbetsgivare, som skulle få en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden.

Anställningsskydd

Den tredje delen av förhandlingarna är sannolikt den svåraste och den där parterna står längst ifrån varandra: Anställningsvillkoren. Det rör sig bland annat om förändringar av turordningsreglerna, saklig grund för uppsägning och så kallad hyvling, möjligheterna för arbetsgivare att minska antalet arbetstimmar utan hänsyn till turordningen.

Inte mycket har sipprat ut från förhandlingarna hittills. Men i förra veckan rapporterade tidningen Arbetsvärlden att förhandlingarna om omställningsstödet och a-kassan stod på paus. I stället koncentrerar sig parterna på att komma i mål i fråga om anställningsreglerna. Att parterna nu är på god väg att hitta fram stärks av att tidningen Arbetet uppger att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv ska ha backat från ett krav på att reglerna om saklig grund för uppsägning inte längre skulle vara tvingande, utan kunna avtalas bort.

Läs mer Las: Det förhandlar parterna om

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.