Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stängd skola ger inte rätt till vab

Flera skolor har stängt på grund av oro för att coronaviruset ska spridas. Men anställda som måste vara hemma från jobbet med minderåriga barn har inte rätt att vabba.
Kamilla Kvarntorp, Petra Rendik Publicerad
Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP
Nej, du har inte rätt till ersättning från Försäkringskassan om ditt barns skola stänger på grund av coronaviruset. Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP

Den senaste tiden har det kommit uppgifter om att flera skolor och förskolor i landet håller stängt för att minska risken för spridning av det nya coronaviruset. Men anställda som måste vara hemma från jobbet, därför att barnen behöver tillsyn när de inte kan gå till skolan, har inte rätt till någon ersättning för vård av barn (vab).

– Det krävs att det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta för att ha rätt att vabba. Det räcker inte att skolan uppmanar att ditt barn är hemma, säger Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag Almega får en hel del frågor från arbetsgivare som undrar vad de ska göra när anställda inte kan komma till jobbet därför att skolor är stängda. Enligt organisationens arbetsrättsjurist Mia Fransson finns inga tydliga regler för hur arbetsgivare ska agera när skolor och förskolor är stängda på grund av risk för smittspridning.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

– Det är företagen själva som bestämmer hur de vill hantera situationen. Alla som jag har pratat med har en stor förståelse för att det här är en unik situation. De har en dialog med sina anställda och försöker hitta en lösning i samförstånd. Ingen tvingar in folk, det är inte ett vinnande koncept.

Almega ger också sina medlemsföretag förslag på olika åtgärder.

– Många kan arbeta hemma eller göra vissa arbetsuppgifter hemifrån. Jobbar man hemifrån och arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om det utgår lön, säger Mia Fransson.

Den som bara delvis kan utföra sina uppgifter hemifrån kan få nedsatt lön. Men alla har inte möjlighet att arbeta hemifrån.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

– Då finns många olika lösningar. De kanske kan jobba ikapp den förlorade arbetstiden vid en senare tidpunkt, ta ut kompensationsledighet eller semester. Ytterst stannar de hemma utan att uppbära lön. Det blir en form av tjänstledighet.

Arbetsgivare kan dock, enligt Mia Fransson, kräva att anställda kommer till arbetsplatsen trots att skolan är stängd.

– Det kan finna sådana situationer. Men huvudregeln är att frånvaron inte ses som olovlig i den här situationen som är så unik. Det finns mängder av undantag på grund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Arbetsgivaren kan också alltid kräva att den anställda skickar ett intyg från rektorn på att skolan är stängd.

– Den enskilde måste kunna styrka skälet till varför han eller hon inte kommer till arbetet och ha en dialog med sin chef. Då går det att lösa situationen.

Unionens råd till medlemmar

Så här svarar Filip Vujcic, talesperson för Unionens extrainsatta coronagrupp, på Kollegas frågor om hur medlemmar bör agera när skolor stängs på grund av coronaviruset:

Vilka råd ger Unionen medlemmar som måste vara hemma från jobbet, därför att de inte har någon tillsyn till sina minderåriga barn, när skolor stängs ?
– Om det inte finns misstanke om att ditt barn är sjukt, och vab-reglerna därför inte blir tillämpliga är vårt råd att omedelbart ta kontakt med Unionen för att få stöd i att hitta en bra och flexibel lösning i samförstånd med arbetsgivaren. Det kan i många fall vara att man får jobba hemifrån med bibehållen lön. Det torde ligga i arbetsgivarens intresse att vara flexibel med hänsyn till att eventuell smittspridning ska begränsas.

Vilka råd ger ni medlemmar som inte har möjlighet att jobba hemifrån?
– Det första de bör göra är att höra om det finns släktingar eller vänner som kan bistå med frivillig hjälp. Funkar inte detta bör man se över om det är möjligt att utnyttja föräldraledighet, kompensationsledighet eller semesterledighet. Ett väldigt litet barn kan naturligtvis inta ta hand om sig självt och ytterst kan det därför bli fråga om att stanna hemma utan att någon lön utgår. Det kan möjligen jämföras med att begära ledighet på grund av trängande familjeskäl, som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Man kan även tänka sig att fråga arbetsgivaren om det finns möjlighet att ta med barnet till jobbet, om barnet inte är sjukt.

Hur ser ni på att medlemmar kan tvingas vara hemma utan lön? 
– I de flesta fall borde det vara möjligt att hitta lösningar för att undvika att hamna i den situationen. Om någon tvingas stanna hemma utan lön bör den omedelbart kontakta Unionen, det är av stor betydelse att i ett tidigt skede försöka nå bra och flexibla lösningar. Det måste alltid göras en bedömning i det enskilda fallet och ses över vilka diskussioner som har förekommit mellan parterna. Om det inte går att hitta en lösning kan det bli så olyckligt att man tvingas stanna hemma utan lön.

Coronasmitta och vab

  • Det finns ingen rätt att vabba om en skola stängs för att minska risken för att corona sprids – om barnet inte riskerar att vara smittat.
  • Att låta barnet stanna hemma i förebyggande syfte ger inte rätt till ersättning.
  • Om det finns en misstanke om att barnet sprider smitta går det att få ersättning för vab.
  • Den första veckan gäller samma regel som annars när ditt barn som ännu inte fyllt 12 år blir sjuk. Det är du som förälder som avgör om det finns risk för att ditt barn är sjukt och kan smitta andra. Den som misstänker corona bör ringa 1177.
  • Efter den sjunde dagen krävs ett läkarintyg där läkaren bedömer om barnet smittar eller misstänks smitta.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.