Annons
  • Illustration: Linnea Blixt

Stressen kan ta livet av dig

Publicerad 11 september 2019, kl 09:57

Långvarig stress kan vara livsfarlig. Det försämrar immunförsvaret och höjer blodtrycket – och kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt.

Långa arbetsdagar, övertid och arbete i hemmet under kvällar och helger. Det är vardagen för många chefer. Enligt en färsk undersökning från Unionen är sju av tio chefer så stressade att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation framför sin egen.

Varannan chef känner sig stressad under en normal arbetsvecka, ofta på grund av för många arbetsuppgifter. Bara en av fyra kan vara hemma och vila när de är sjuka, enligt undersökningen.

Men att jobba hårt, länge och utan återhämtning är farligt. Töres Theorell är professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet och har sedan 1960-talet studerat hur stressen påverkar oss. Han säger att det i dag finns ”ett massivt stöd i forskningen” för kopplingen mellan stress och hjärtsjukdomar.

– Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll. Det är också skadligt att ha väldigt långa arbetstider och att uppleva att man anstränger sig mycket för liten belöning. En grupp som ofta är utsatt för press både uppifrån och nerifrån – ibland med små mandat att påverka – är mellanchefer. Arbetstempot är ofta högt och kraven höga.

Att under kortare perioder ha mycket att göra är inte farligt. Men långvarig stress utan möjligheter till återhämtning påverkar kroppen negativt.

– Vid långvarig stress kan vi få blodfettsrubbningar och förändringar i immunsystemet. Det har i sin tur effekt för åderförkalkning, med ökad risk för stroke och förträngningar i hjärtats kranskärl, säger Töres Theorell.

Ledaren: Mördande stress

Många studier pekar alltså på att långvarig stress kan ge hjärt-kärlsjukdomar. Men hittills har det varit omöjligt att objektivt mäta hur stressad en person har varit. Via exempelvis salivprov kan man visserligen mäta stresshormonet kortisol, men det visar bara hur stressad en person är för tillfället. Just nu pågår dock ett femårigt forskningsprojekt vid Linköpings universitet, finansierat av AFA försäkring, för att ta reda på hur långvarig stress påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll

Projektet leds av Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi. Forskarna studerar hårstrån från de 5 000 deltagarna i studien för att mäta kortisolnivåer. Kortisol lagras nämligen i hår, vilket gör det möjligt att mäta långvarig stress.

– Kortisol är ett livsviktigt stresshormon i människors liv. Utan det kan vi inte leva. Det får oss att gasa när något händer. Det är en stenåldersreaktion och halterna ökar ganska dramatiskt vid stress. Samtidigt går andra delar av kroppens system ner, immunförsvaret sänks, matsmältningen går ner, kroppen läker inte sår och så vidare.

Kan långtidsstress ge hjärt-kärlsjukdomar?
– Ja, vi tror det. Men det finns få studier som verkligen visar det. Vi vet att riktigt allvarlig, akut stress kan ge hjärtinfarkt. Men forskningen kring långvarig stress är mer oklar. Det finns många faktorer som påverkar risken för hjärtsjukdom. Fyra av de starkaste är högt blodtryck, höga blodfetter, rökning och fetma. Det är inte otroligt att långvarig stress kan vara ytterligare en sådan faktor. Dels för att stress har effekter på kroppen som vi inte känner till, dels för att stress i sig kan leda till högt blodtryck, blodfetter, rökning och ohälsosamma ätvanor.

Att bara fråga människor om de är stressade fungerar inte alltid så bra, enligt Tomas Faresjö.

– Vi har sett människor med självupplevd stress vars kroppar inte visar några som helst symptom på det. Riktigt varför det är så vet vi inte. Man kan också ha höga kortisolnivåer utan att känna sig stressad. Men man kan å andra sidan inte alltid känna att man har högt blodtryck heller.

Är det ofarligt att känna sig stressad om kroppen inte är stressad?
– Rent mentalt kan ju stressen påverka ändå, men fysiologiskt är det inte farligt, kroppen påverkas inte.

TUSENTALS DÖDSFALL I JAPAN

Japan är ökänt för sina långa arbetsdagar. Att jobba 100 timmar övertid i månaden är inte ovanligt, trots att myndigheterna de senaste åren ansträngt sig för att korta arbetsdagarna. Varje år dör mängder av japaner av hjärtinfarkter, hjärnblödningar och självmord med direkt koppling till hårt arbete. Redan på 80-talet var fenomenet så vanligt att det fick ett eget namn: karoshi (karo betyder ”jobba för mycket” och shi betyder ”död”).

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

Det är svårt att säga exakt hur stort problemet är. De senaste åren har efterlevande till runt 200 personer per år fått ersättning från den japanska myndighet som arbetar med frågan. Men mörkertalet är förmodligen enormt. Enligt uppskattningar från japanska forskare kan de karoshi-relaterade dödsfallen vara så många som 10 000 per år.

David Österberg
David Österberg
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2019-10-01.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    Mördande stress

    I fjol omkom 50 personer i olyckor på landets arbetsplatser. Ofta handlar det om fall- eller klämolyckor. Men frågan är hur många ytterligare som dör av – men inte nödvändigtvis på – jobbet. Ditt arbete kan faktiskt vara livsfarligt utan att du har en aning om det.

  • Läs även...

    Stor ökning av psykisk ohälsa hos chefer

    Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.