Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Tjänstemän saknar utbildning på jobbet

40 procent av tjänstemännen har inte fått någon kompetensutveckling under det senaste året. Det visar en undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Åtta av tio tjänstemän i privat sektor vill utvecklas på sitt jobb men få får möjligheten. Colourbox

Att kompetensutveckling är nödvändigt för såväl individens karriärmöjligheter och företagens konkurrenskraft, inte minst i de branscher som är i stort behov av personal, är de flesta överens om. Men trots det visar Unionens årliga undersökning att fyra av tio tjänstemän i privat sektor inte fått genomgå kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna. Det är fjärde året i rad som det inte skett någon ökning på området. Samtidigt visar rapporten att åtta av tio tjänstemän gärna vill utveckla sina färdigheter.

Läs mer: 53 procent av cheferna får inte kompetenslyft

– Det är tydligt att det finns stora brister i hur arbetsgivarna hanterar medarbetarnas kompetensutveckling, både i systematik, planläggning och kartläggning. Fler arbetsgivare måste börja prioritera detta, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att en kompetensplan är avgörande för om medarbetarnas nya kunskap kommer till användning eller ej. På de arbetsplatser som har en kompetensplan för verksamheten uppger 80 procent av tjänstemännen som genomfört kompetensutveckling att arbetsgivaren tagit vara på de nya kunskaperna. På företag som saknar plan uppger bara en fjärdedel samma sak.
Handelsbranschen och IT-branschen är sämst på att utveckla de anställdas färdigheter, enligt rapporten.

Läs mer: Ny modell ska ge fler kompetensutveckling

– Ofta är det så att i goda tider har man inte tid med kompetensutveckling – och i dåliga tider har man inte råd, säger Martin Wästfelt.

Läs mer om hur bristen på kompetens på den svenska arbetsmarknaden har kunnat uppstå – och hur problemet ska lösas – i nästa nummer av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.