Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Trendbrott - fler tjänstemän varslas

Antalet uppsagda tjänstemän ökade med 26 procent första kvartalet i år, jämfört med motsvarande period förra året. Det visar ny statistik från TRR. Unionen ser dock inte någon konjunkturavmattning.
Ola Rennstam Publicerad 24 april 2019, kl 14:02
Johan Nilsson/TT
Arbetssökande på ett av Arbetsförmedlingens kontor i Malmö. Johan Nilsson/TT

Det råder tuffare tider för tjänstemännen. Färsk statistik från TRR Trygghetsrådet visar att 3 398 uppsagda tjänstemän har sökt stöd från TRR under årets första kvartal. Det är en ökning med 26 procent eller med 704 personer jämfört med samma period förra året. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden försämras.

Antalet uppsagda ökar mest i storstadslänen. Störst förändring har skett i Västra Götalands län, som länge haft Sveriges bästa arbetsmarknad. Där är ökningen 42 procent, från 410 personer under första kvartalet förra året till 597 personer i år. I Skåne är ökningen 38 procent och Stockholm 29 procent fler uppsagda.

– Det här bekräftar det trendbrott som vi såg redan i slutet av förra året. Nu har det vänt och allt fler blir uppsagda. Förändringen gör att vår prognos för året på att 12 000 tjänstemän beräknas söka TRR:s stöd kommer att behöva justeras upp, säger TRR:s vd Lennart Hedström, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, tror dock inte att det ökade antalet varsel beror på en nedgång i konjunkturen utan har sin grund i ändrade behov hos arbetsgivarna.

– Man måste fråga sig varför uppsägningarna sker. Beror det på en vikande efterfrågan och att företagen därför måste dra ner på personal eller är det mer strukturella orsaker som att det behövs en annan typ av kompetens eller produceras andra saker? Vår bild är att det är det senare skälet, att det sker en strukturomvandling och att det inte är en konjunktureffekt, säger hon.

Unionen har precis genomfört en stor enkät bland 500 fackklubbar. Undersökningen visar inga tecken på personalminskningar den närmaste tiden däremot indikerar den att efterfrågan på tjänstemannasidan har mattats av.

– Det är viktigt att komma ihåg att varseltalen ligger på låga nivåer från början och att vi har haft en lång period med god ekonomisk utveckling. Totalt finns 1,5 miljon tjänstemän i landet så man ska inte dra för stora växlar på ett enskilt kvartal, säger Katarina Lundahl.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Finanskrisen 2008 var traumatisk för många och man har den i färskt minne och tänker att blir det lågkonjunktur så blir det som sist, vilket det inte behöver bli. Företagen är bättre rustade den här gången och har bättre planer för vad man ska göra.

Läs mer: Så fungerar TRR

TRR konstaterar också att rörligheten på arbetsmarknaden skiljer sig markant mellan åldersgrupper – ju yngre desto rörligare. 20-29 åringarna som blir uppsagda och söker stöd hos TRR behöver i snitt fyra månader innan de får nytt jobb. För 30-39-åringarna tar det i snitt fem månader, för 40-49-åringarna sju månader, för 50-59–åringarna åtta månader och för de över 60 år är genomsnittet tolv månader. Genomsnittstiden för alla är knappt åtta månader.

– Statistiken bekräftar att yngre är rörligare än äldre, vilket kanske inte är så överraskande. Att äldre stannar längre hos TRR är också en konsekvens av att äldres uppsägningsvillkor är betydligt generösare, vilket påverkar hur aktiv man är i sitt arbetssökande, säger Lennart Hedström.

Under första kvartalet i år var det 85 procent som fick nytt jobb eller startade företag genom TRR:s stöd. 82 procent av de som fick nytt jobb fick högre eller lika hög befattning och sju av tio fick lika hög eller högre lön på nya jobbet.

Trygghetsrådet

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman.  35 000 företag i privat sektor är anslutna till TRR, som även stöder arbetsgivare och förtroendevalda. Finns på ett 40-tal platser i Sverige. TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden.

Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige. 

Varsel

Runt 1 500 personer sägs upp på Spotify

Spotify säger upp runt 1 500 anställda. Omkring 240 av dem arbetar i Sverige. Nedskärningen är den andra på mindre än ett år.
David Österberg Publicerad 4 december 2023, kl 12:51
Daniel Ek, vd för Spotify.
Runt 1 500 personer sägs upp från Spotify i nya nedskärningar. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT.

Under måndagsmorgonen skickade Daniel Ek, vd för Spotify, ett meddelande till alla anställda. I det framgick att företaget tänker säga upp 17 procent av personalstyrkan. Det innebär totalt runt 1 500 personer. Omkring 240 av de svenska medarbetarna blir av med jobbet, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer, som fått siffran från Spotify. Klubben på Spotify vill i nuläget inte uttala sig om detaljer.

”Vi är så klart ledsna över att många av våra kollegor påverkas av det här beslutet. Just nu är klubbens fokus att hjälpa de medlemmar som är påverkade av Spotifys nedskärningar och se till att de får det stöd de behöver”, skriver Jonas Sundberg, Unionens klubbordförande, i ett mejl till Kollega.

I brevet till de anställda skriver Daniel Ek att Spotify påverkas av det ekonomiska läget i världen: ”Den ekonomiska tillväxten har avtagit dramatiskt och kapitalet har blivit dyrare.”

Gjorde vinst på 32 miljoner euro

Enligt Spotifys kvartalsrapport för tredje kvartalet går det dock bra för företaget. Antalet premiumanvändare ökade med 16 procent och vinsten för kvartalet blev 32 miljoner euro. Men Daniel Ek anser att organisationen är ineffektiv och att för många anställda arbetar i stöttande roller och ”till och med gör arbete kring arbetet snarare än att bidra till möjligheter med verklig effekt.”

Nedskärningen är den andra i år. I januari meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Den gången struntade företaget i att förhandla med och informera Unionen. Den här gången har klubben och Unionen fått information om neddragningarna i förväg, enligt Unionens presstjänst. Enligt brevet från Daniel Ek ska all berörd personal få en kalenderinbjudan till samtal under måndagen. Samtalen ska vara avklarade innan onsdag.

Spotify saknar kollektivavtal

De personer som sägs upp får, enligt företaget, i genomsnitt fem månadslöner i avgångsvederlag och två månaders karriärstöd.

Spotify saknar kollektivavtal. Under våren och början av sommaren försökte Unionen få företaget att teckna ett avtal, men Spotify drog sig ur förhandlingarna. Enligt företaget skulle ett kollektivavtal inte ge de anställda något mervärde.

Kollega söker Spotify och Unionen.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.