Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga chefer mer uppskattade än äldre

Unga och kvinnliga chefer är mer uppskattade än äldre och manliga, visar en ny studie. Samtidigt mår de sämre och löper högre risk för att bli utmattade.
– Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens, säger Malin Mattson Molnar på Karolinska institutet.
Oscar Broström Publicerad 17 juni 2021, kl 14:21
Shutterstock.
Unga och kvinnliga chefer uppskattas mest, enligt studie. Shutterstock.

I ett forskningsprojekt på Karolinska institutet har över 10 000 chefer i enkätform skattat sitt eget ledarskap. Samtidigt har nära 100 000 medarbetare skattat vilka egenskaper de uppskattar i en chef.

Resultatet är att unga chefer i högre utsträckning än äldre är självkritiska, underskattar sina förmågor och mår sämre.

– Unga chefer har två gånger så hög risk för arbetsstress, nedstämdhet och depression och en och en halv gång så stor risk för utmattning. Unga chefer har en högre grad av ohälsa och är mer stressade, säger Malin Mattson Molnar, organisationspsykolog och en av forskarna i projektet.

Ung kvinna mest uppskattade chefen

Samtidigt är de mer uppskattade av sina medarbetare.

Både kvinnor och unga chefer skattas högre. Om man ställer de här två studierna mot varandra borde kanske inte unga vara så självkritiska. Unga kvinnor visade sig ha ett bättre ledarskap än övriga grupper, i alla fall enligt den här studien.

I studierna har unga klassats som personer under 30. Personer i åldrarna 30–50 har klassats som medelålders och 50-plussare som äldre. Forskarna har använt en erkänd ledarskapsmodell med tre olika former av ledarskap: Utvecklande, konventionellt och destruktivt.

En tydlig tendens i studieresultatet är att yngre och kvinnliga chefer har ett annat ledarskap än andra grupper i studien.

– De använder sig oftare av ett så kallat utvecklande ledarskap, där fokus ligger på att skapa inspiration och motivation genom delaktighet och en gemensam målbild.

Många fördomar mot unga chefer

Forskningsprojektet startade 2020 och kommer att pågå i fyra år. Resultatet av enkäterna är de första studierna i projektet. Malin Mattson Molnar arbetar nu med en kvalitativ undersökning, där hon intervjuar unga chefer om deras upplevelser av att vara ledare. 

– Många tar upp utmaningar som uppstår just för att man är en ung chef: Man stöter på motstånd, man blir mer misstrodd i sin kompetens och det klassiska – som drabbar både kvinnor och unga – man får jobba dubbelt så hårt för att visa att man duger och det är klart att det tar på stress- och energinivån att överbevisa sig gång på gång. Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens. Man får jobba väldigt hårt för att inte mötas av de här fördomarna.

Vad är målet med forskningsprojektet?
– Målet är att få mer kunskap om hur unga upplever det att ha en chefsroll i dag. Upprinnelsen till studien är att man ser i olika mätningar att unga drar sig för att ta på sig en chefsroll. Då vill vi veta vad det är som lockar och avskräcker och vad kan man som organisation göra för att skapa goda förutsättningar för att unga ska trivas i den här rollen.

Läs mer om ledarskap:

10 datorspel som gör dig till en bättre chef

Chef – Har du rätt lön?

5 bra böcker om ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Foto på Malin Mattson Molnar: MTO Säkerhet AB.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].