Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Hårdare klimat för säljare

Mer kontrollerade, högre tempo och hårdare krav på resultat. Villkoren för säljare har förändrats mycket de senaste åren och allt färre orkar stanna i yrket hela livet. Det menar Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 10 april 2019, kl 15:09
MIND AND I/Colourbox
MIND AND I/Colourbox

Att vara säljare är ett tufft jobb – och så har det varit i alla tider. Förr blev många i yrket alkoholiserade till följd av det hårda och kringflackande livet. Samtidigt fanns det en frihet – så länge man levererade spelade det inte någon roll hur man utförde arbetsuppgifterna.

Så ser dock villkoren inte ut för dagens säljare. På kort tid har de blivit den yrkesgrupp som är allra hårdast kontrollerad av sina arbetsgivare.

Läs mer: "Man måste vara stark, annars går man sönder"

– Det är jättestor skillnad mot tidigare. Säljare mäts på ett sätt som ingen annan grupp, dessutom mäts de mot varandra. Ny teknik som gps har gjort att arbetsgivaren vet exakt hur många mil en säljare avverkat och hur fort hen kört mellan kundbesöken. I stället för omtanke och trygghet pressas många till ett hetsigt tempo som ofta kan vara trafikfarligt, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Säljare är Unionens klart största medlemsgrupp. Här hittar vi de medlemmar som har lägst – och högst – lön. Toppsäljare av till exempel IT-system, maskiner till industrin och medicinskteknisk utrustning tjänar många gånger långt över 100 000 kronor i månaden.

Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare

Oavsett vilken nivå man befinner sig på har man någon form av prestationsbaserad lön. Och det är ärenden som rör just provision som är vanligast förekommande hos Unionen. Förbundets inställning är att man ska kunna leva på sin grundlön, provisionen ska vara en guldkant i tillvaron.

– Problemet är att provisionsdelen ofta är för hög. Det är vanligt att man har 20 000 i grundlön och upp till 20 000 som provisionslön. Man anpassar sitt liv efter det men får sedan bekymmer när försäljningen går sämre, säger Gunilla Krieg.

De osäkra inkomsterna och pressen att leverera gör att många säljare lider av sömnproblem och psykosomatiska besvär.

– Nästan alla säljare jobbar väldigt mycket, men få kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka. Det är väldigt få som orkar arbeta som säljare hela livet.

Ett problem med för stor andel provision är att man drabbas extra hårt vid exempelvis sjukskrivning eller föräldraledighet. Unionen anser att en genomsnittsprovision bör betalas ut vid frånvaro och rekommenderar alla i säljyrket att skriva ett avtal för att reglera detta. Risken är annars att man får avdrag på lönen både under den tid man är borta och månaden efter, vilket även påverkar ersättningen från Försäkringskassan.

Ingen kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka

Det är inte ovanligt att säljare går miste om sin provision om en kund inte vill eller kan betala, trots att kunden tagit emot och använt varorna. Det förekommer också förskottsutbetalningar av provisionslön där den som inte säljer tillräckligt kan bli skyldig arbetsgivaren pengar när man slutar.

– Det genomgående i branschen är att det är individen som tar all risk. Många företag ser säljarna som utbytbara, men så var det inte förr, då var företagen rädda om dem.

Det största problemet för dagens säljare är otryggheten, enligt Gunilla Krieg. Bristen på skyddsnät gör att många kvinnor aktivt väljer bort yrket.

– Det är förknippat med för stor risk. Om det fanns bra villkor och trygghet vid föräldraledighet och sjukdom skulle fler kvinnor välja yrket. Det är en viktig uppgift för oss i Unionen att förändra avtalen, säger hon.

De största fördelarna är goda möjligheter till utveckling och hög lön.

– Det är ett tufft jobb och det är inte alla som klarar av det. Men den som gör det har stora möjligheter till mer avancerade uppgifter. Yrket handlar inte om vilka formella meriter du har utan om vad du presterar.

Läs mer: En säljares förmiddag

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.