Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen kräver löneutfyllnad vid vab

Alla anställda ska ha 90 procent av lönen vid vab. Det är ett av Unionens krav i årets avtalsrörelse för att få till ett jämnare uttag mellan kvinnor och män. Men motståndet från arbetsgivarna är stort.
David Österberg Publicerad 10 februari 2020, kl 16:35
Colourbox
"Ett jämställt uttag av vab är bra för individerna, samhället och för företagen," säger Unionens förhandlinschef martin Wästfelt. Colourbox

Den som vårdar ett sjukt barn får ersättning från Försäkringskassan. Maxbeloppet är 1 059 kronor per dag. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän förlorar ekonomiskt på att vabba.

I årets avtalsrörelse kräver därför Unionen – på i princip alla avtalsområden – löneutfyllnad vid vab. Förbundet vill att alla anställda ska få 90 procent av lönen i upp till fem dagar per anställd och kalenderår.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

– Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och vabbar oftare än män. Det leder i sin tur till att arbetsgivare räknar med att kvinnor kommer vara borta mer, vilket gör att de satsar mindre på kvinnor, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Kvinnor tar i genomsnitt ut 62 procent av vabdagarna. Om kostnaden för att vabba blir mindre tror Unionen att uttaget blir jämnare – vilket i förlängningen kan leda till mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.

Läs mer: Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade

– Vi ser tydligt att löneskillnaderna ökar i samband med föräldraledighet. Ett jämställt uttag är bra för individerna, för samhället och för företagen. Företagen ska ta tillvara den som har störst potential.

Avtalskravet ingår inte i den gemensamma plattformen för Facken inom industrin. I stället driver Unionen och Sveriges Ingenjörer frågan.

Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner

– Tyvärr fick vi inte med oss de andra förbunden. Det var synd, men gör inte frågan mindre viktig för oss.

Redan 2017 krävde Unionen och Sveriges Ingenjörer löneutfyllnad vid vab, men fick inte igenom kravet. Hur det går i år vill Martin Wästfelt inte spekulera kring.

– Men motståndet är stort. Det är en ganska liten kostnad för arbetsgivarna, men någonting kostar det ju. Fem dagar per år är inte så mycket, men man har ju möjlighet att vabba under ganska många år.

Förra året undersökte Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, vad som påverkar föräldrars uttag av vab. Forskarna studerade par där den ena i paret fick en skattesänkning. Slutsatsen var att både ekonomiska incitament och könsnormer påverkar.

Familjer som består av gifta par, par där mannen tjänar mer och par som vuxit upp utanför Norden reagerar starkare när mannens skatt sänks. Männen jobbar då mer och kvinnorna vabbar mer.

Familjer som består av sambopar, par där kvinnan tjänar mer och par som vuxit upp i Norden reagerar starkare när kvinnan får en skattesänkning. Kvinnorna jobbar då mer och männen tar ut mer vab.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström