Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

10 punkter för hemmajobbaren

Flextid, förtroendetid, vobb och globala team. För att inte tala om bilköer och trasiga tågspår. Det finns i dag många anledningar att jobba hemifrån, istället för att ta sig till kontoret. Men hemma lurar många distraktioner. Här får du tio tips på hur du undviker dem!
Gabriella Westberg Publicerad 30 mars 2015, kl 15:52
Kvinna ligger på sängen iförd morgonrock och jobbar på laptop.
Lycklig den som får jobba från sängen iklädd mysiga morgonrocken! Men olycklig den som inte kan somna i sängen som blev ett kontor. Foto: Colourbox
  1. Tanken på att kunna dra på sig mysoverallen och krypa ner i sängen – och jobba därifrån – kan kännas oemotståndligt lyxig. Men gör det inte! Då kommer du aldrig att kunna släppa jobbet när du sedan lägger dig för att verkligen sova, och inte heller kommer ditt jobb att bli effektivt gjort. Blanda aldrig jobb och sömn! Slå inte heller på TV:n och titta inte i kylskåpet en gång till. Intala dig att du är en lutheransk stoiker som lätt står emot sirenernas sång. Upprepa.
     
  2. Sätt gränser! När man redan är hemma är det lätt att missa att klockan går och att det börjar bli dags att avsluta arbetsdagen. Finns ingen naturlig gräns för när du gjort klart dagens jobb, sätt på alarmklockan. Tänk igenom redan till frukost hur länge du vill jobba, och följ det! Stäng av datorn, res dig upp och gör något annat. Eller ladda ner en stämpelklocka i form av en app till mobilen! 
     
  3. Om du inte har möjlighet att ha en avsedd arbetsplats hemma, se till att skapa ett tillfälligt arbetshörn. Visst går det utmärkt bra att jobba med sin laptop från köksbordet eller soffan, men städa först undan alla papper, tidningar, muggar och grejer som inte hör jobbet till. Dels underlättar det koncentration och gör det lättare att stå emot hemmets alla distraktioner, dels skyddar du din hemmiljö från jobbet! Ju oftare du jobbar hemifrån, desto viktigare att markera en tydlig gräns för var du jobbar och var du inte jobbar. Här är några trendriktiga inredningstips.
     
  4. Avskärma dig inte från omvärlden. Har man ingen familj som kommer hem och avbryter och är man inte oerhört social finns en risk att hemmajobbaren blir lite väl avskärmad från omvärlden. Det kan kännas befriande att slippa snicksnacka om kollegans snoriga 12-åring vid kaffeautomaten, men i längden blir den sociala kompetensen lidande. Och det kan i sin tur få effekter för affärerna och kommande uppdrag - och därmed möjligheten till framtida hemmajobb.  Boka upp en lunch, ett möte eller en after work åtminstone varannan hemmajobbardag. Men håll tiden! Och återvänd sedan till dina arbetsuppgifter, pronto.
     
  5. Gör ett schema – och följ det. Men inte nödvändigtvis helt exakt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man till exempel kan slänga in en tvätt, sticka ut och jogga eller dra igång ett långkok till veckans matlådor mitt under arbetsdagen. Det vill säga: flexibilitet. Gör ett schema över vilka uppgifter du ska hinna slutföra och vilken tid på dagen du ska städa undan jobbet – och tillåt dig flexibilitet i övrigt.
     
  6. En arbetsdag hemma är en arbetsdag. Låt inte dina familjemedlemmar eller andra vänner ta för givet att du kan fixa också deras tvätt, bara för att du ändå är hemma. Var tydlig från början (också en anledning att inte sitta i soffan med laptopen i knät – visa att du jobbar!).
     
  7. Arbetskläder. Försåvitt att du inte har videokonferens med din chef brukar det gå ganska bra att jobba också i morgonrock. Men gränsen mellan jobb och privatliv kan komma ikläm också här, och mysiga morgonrocken smittas med frustrationen över sinkade projekt och datastrul. Dessutom finns samma risk som under punkt 4, om man gör det till vana att toffla omkring i pyjamas om dagarna, att man glömmer av att tänka på vilket intryck man vill ge när man väl träffar kunder, kollegor och chefer igen. Sätt åtminstone på dig ett par jeans och en t-shirt! Känner du dig ändå osäker? Knäck klädkoden!
     
  8. IT-avdelningen på jobbet gör sitt jobb. För det mesta. Är du anställd på en tillräckligt stor arbetsplats finns sannolikt någon som ser till att företagshemligheter och kundregister inte kommer på avvägar, att din arbetsdator inte infekteras med virus och maskar och som gör back-ups på datan. Ska du jobba hemifrån mer än någon gång då och då, se till att ta hand om din data! Gäller även dig som är din egen. Laddar du upp dina filer i molnet? Läs mer: Hur säkert är molnet?
     
  9. Se också över din digitala arbetsmiljö – IT-stress är en ohälsofaktor. Snåla inte på bredbandet, om du behöver uppkoppling. Ladda dina enheter. Kontrollera att allt är som det ska i tid – så att hela arbetsdagen inte går åt till att synka kalendern. Läs mer: Dags för digital skyddsrond.
     
  10. Sitt ordentligt! När du är på kontoret har din arbetsgivare ansvar för din arbetsmiljö och ska se till att du har en ergonomiskt lämplig arbetsplats, höj- och sänkbart skrivbord osv. Hur sitter du när du jobbar hemma? Många gör det vid köksbordet, med en liten laptop eller surfplatta framför sig. Bygg upp ett litet extrabord under datorn, så att den hamnar i en höjd som känns bekväm och som inte gör att du måste böja huvudet framåt/nedåt. Orkar du jobba en hel dag utan mus och separat tangentbord? Skaffa det, annars. Kostar mindre än man kan tro. Utnyttja också det faktum att du är hemma hos dig själv. Rör på dig, ställ dig upp, lägg dig ned, kryp ihop – ändra arbetsställning så ofta du kan! 
     

Med inspiration från TechRepublic

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först